Från början till slut är Reckless Love´s senaste album, InVader ett riktigt partyalbum. Första låten, We Are The Weekend är det perfekta spåret att starta både veckan, men också helgen på.
Gitarrernas riff är eggande, basens tongångar starkt och trummornas takter stadiga när dom leder sången rätt. Glädjen och peppen som tydligt hörs i rösten går inte att fejka, den är äkta rakt igenom och smittar av sig på åhöraren. Vid ett tillfälle slår trummorna i exakt samma takt som orden slungas ut och balansen mellan dem är hårfint lagd. Hands är ett lite fräckare spår och det är ingen tvekan om att sleazerocken blir hetare ju fler spår som avverkas på skivan. Energin är hög och tempot likaså, men det skapar en flykt från vardagen precis som det ska. Alla instrumenten är fint inlagda och synkroniserade så att inget tar ut det andra, en låt som definitivt ska finnas med på bandets setlist när dom uppträder live och som passar utmärkt på vilken fest som helst Kontroversiella Monster både lyfter och driver med dagens skönhetshets och ideal, med retsam röst beskriver sångaren sitt ”monster” som han samtidigt hyllar. Backup sången flyter in fint med huvudsången och instrumenten sjunger sin egen melodi med vassa gitarrer som skär igenom likt en skalpell. Undermeningen i texterna är svårtolkad, men takterna som trummorna skapar i symbios med basen och melodierna som gitarrerna vässar fram till perfektion är förtrollande bra. Exakt varenda riff går att identifiera och hur fingrarna med oumbärlig lättsamhet glider över dom.
Child of the Sun är en riktig sommarlåt, den sexiga undertonen smyger sig fram då och då och även något som endast kan liknas vid interna skämt knuffar med jämnan mellanrum undan den. Även om där finns elektroniska inslag, så är det gitarren som är i fokus och det lite rivigt knäppande, men samtidigt lekfulla soundet får fin ledning av något entoniga trummor som slår i en sakta, hjärtliknande rytm. Mitt i det lugna tempot slår den radioliknande rösten sig med en rappande text in och strandpartyt är kort därefter ett faktum. Bullettime ökar återigen tempot och påminner starkt om grunden som utgjorde 1980-talet´s sound så fängslande. Nu är körsången mer återkommande, men det funkar bra i spåret och även likaså dom hårt slående melodierna från gitarren som krockar med basen och trummorna. Lyssnar man noga på texten, så hör man att den är något mörkare än resterande texter på albumet, något som ger en fin balans till dom andra rätt så sexiga låtarna. Scandinavian Girls är från inledande introt med gnisslande riff peppigt och rösten håller samma takt som trummorna, gitarrerna kör sitt egna race med mycket riv och metal, medan resten av instrumenten blandar rock och sleaze. Ett spår som inte riktigt är hemma hela vägen, men som ändå är helt okej. Pretty Boy Swagger är utan tvekan spåret som är starkast instrumentalt sett. Något har förändrats med musikerna och en stor portion av dom själva kommer fram, om deras personliga färger tidigare endast skissats fram, så hälls nu hela färgburken på och ökar trycket.
Rock It är ett mer lekfullt spår och sången lite mer åt hiphop, alla så kallade regler har vid det här laget slängts rakt ut och Reckless Love har istället ersatt med sina egna. Rytmen har ett skönt gung i sig och det är inte svårt att se bandet framför låten live, trots att det bara är genom en cd som lyssnaren kan ta del av den. Pauserna mellan instrument och sång är kort och effektfulla, något som kräver bra balans och precision för att det inte ska falla. Destiny startar med hårda cymbaler och sjungande melodier, rösten har tappar sin glättighet och allvaret smyger sig fram. Texten är inte lika inspirerade av det som är bra med livet, för nu tar Reckless Love mer seriösa sida över och ger insyn på hur kärlek kan tolkas. Sångaren verkar ha tankarna någon annanstans, vilket hörs tydligt, men räddas av instrumenten som suddar bort den gråtmilda tonens bittra sorgsenhet. Let´s Get Cracking Up vänder helt om och blandningen av hårdrock och metal skakar om rejält, en överraskning man inte förväntar sig efter ett spår som Destiny. Samtidigt som det ger en skön blandning och återskapar den härliga stämning som kvarstår trots ett lugnare avbrott. Regelbundna trumslag som håller en kontrastliknande takt och rivig riff samt tunga bastoner skapar en symfoni som öppnar dörrarna till en världsfest utan dess like. Keep It Up All Night för tillbaka den riktigt sleazy versionen av Reckless Love och påminner lite om We Are The Weekend. En bra avslutning på albumet, då det avslutar på samma sätt som det börjar. Tempot är riktigt högt och fängslande, det går knappt att urskilja vad som är vad men dansnerven vibrerar högt och önskan om att ställa det fysiska bandet på en scen och se dom live om och om igen är så stark, att taket hotar att flyga bort.
Sammanfattningsvis är InVader ett riktigt partyalbum, men med seriös underton.På ett lättsamt, samtidigt genomträngde sätt tas specifika ämnen upp, dock är det svårt att urskilja vad som är vad, mycket beroendes utav hur instrumenten är balanserade och alla svängar som sången tar. Reckless Love lyckas på ett smärtfritt sätt blanda både hårdrock, metal och sleaze.
BETYG: 
SKRIBENT: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
BAND: Reckless Love
ALBUM: InVader
RELEASEDATUM: 2016-03-04
SKIVBOLAG: Spinefarm Recors
BÄSTA LÅTEN: We Are The Weekend och Destiny
LÅTLISTA – InVader
1. We Are The Weekend
2. Hands
3. Monster
4. Child Of The Sun
5. Bullettime
6. Scandinavian Girls
7. Pretty Boy Swagger
8. Rock It
9. Destiny
10. Let’s Get Cracking (THWP)
11. Keep It Up All Night
BANDFAKTA – Reckless Love
MEDLEMMAR
Olli Herman- Vocals
Pepe Reckless- guitarr
Hessu Maxx- bass
Jalle Verne- drums
DISCOGRAPHY
Reckless Love – 2010
Animal Attraction – 2011
Spirit – 2013
InVader – 2016
