The Day That The World Breaks Down är ett starkt öppningsspår, med realistiska ljudeffekter och en ansträngd sång väser dess eko likt en orm. Själva sången i sig är berättande, på ett intressant sätt och balansen mellan dom olika tonarterna passar bra med den dystra musiken som följer.
Klassiska instrument får sällskap av hårdare och elektriska gitarrer och trummor, sammansmidda för att skapa konst gjuten i sin egen perfekta form. Star Of Sirra har just det där perfekta gitarrsolot som jag alltid lyssnar efter, vibrationerna som ljuder i bakgrunden låter nästan som en bas strängar som får musikaliska lavetter. Historien som tar form dyker djupt från första stund och trots en mjuk början, dröjer det inte länge innan det härligt omskakande soundet rycker tag i en. The Dream Dissolves är ett spår som skapar en behaglig och avslappnad inledning, trots att flöjten förtrollar med sina magiskt, älvliknande toner finns där oroväckande mörka slag i bakgrunden. Några som hör hemma i en triologi som Sagan om Ringen eller liknande, den klassiska fiolen är inlagd med smekande lätthet och den ljusa sången återskapar drömmar som en gång var krossade. Ren som det som fortfarande är oskuldsfullt och orört, med en styrka inom sig som slår samtidigt som musiken förhårdnad och hånar lyssnaren. Bay Of Dreams sticker ut från mängden, dom atmosfäriska och rytmiska slingorna av dansande gitarrer och flöjter som bjuder upp till en snabb och förförisk dans är annorlunda. Modern teknologi har lagt sin prägel och färgat spåret, men samtidigt tillåts sångaren lägga till sina egna konturer. Journey Forever är en snabb och härligt positiv låt, trots sitt dystra budskap. Alla röster som synkroniseras till en stark kör har en stark koppling mellan sig och resterande delar av spåret är så bra, att vid sista sekunden spolas det tillbaka bara för att höra symfonin igen. Avslutande March Of The Machines är utan tvekan det spår som svider lite, något med det är surt och faller inte riktigt i ledet med föregående spår. Historien som förmedlats genom dessa talangfulla vokalister och musiker förtjänar ett bättre avslut än detta abrupta.
Om jag skulle beskriva albumet i sin helhet, så hade det tagit flertalet dagar för att göra det rättvisa. Otroliga röster har valts ut för att låta karaktärerna i historierna få liv och göra deras berättelser rättvisa. Att varje detalj undersökts med minutiös detaljrikedom finns det inga tvivel om. Som lyssnare både hör och ser man musikernas personligheter omformas för att skapa en annan identitet, samtidigt som deras musikaliska signaturer är intakta. The Source är ett album som man lyssnar på när det finns gott om tid, spår för spår och i en avslappnad miljö, för annars försvinner magin och den djupa meningen som finns undangömd i varje bokstav tappar sin charm.
SKRIBENT: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
BAND: Ayreon
ALBUM: THE SOURCE
RELEASEDATUM: 2017-04-28
SKIVBOLAG: Mascot Label Group
BÄSTA LÅTEN: Alla utom avslutande spåret
LÅTLISTA – THE SOURCE
Chronicle 1: The Frame
The Day That The World Breaks Down
Sea Of Machines
Everybody Dies
Chronicle 2: The Aligning Of The Ten
Star Of Sirrah
All That Was
Run! Apocalypse! Run!
Condemned To Live
Chronicle 3: The Transmigration
“Aquatic Race”
“The Dream Dissolves”
“Deathcry Of A Race”
“Into The Ocean”
Chronicle 4: The Rebirth
Bay Of Dreams
Planet Y Is Alive!
The Source Will Flow
Journey To Forever
The Human Compulsion
March Of The Machines
BANDFAKTA – AYREON
MEDLEMMAR
Arjen A. Lucassen + guests
DISCOGRAPHY
The Final Experiment – 1995
Actual Fantasy – 1996
Strange Hobby – 1997
Into the Electric Castle – 1998
Ayreonauts Only – 2000
Universal Migrator Part 2: Flight of the Migrator – 2000
Universal Migrator Part 1: The Dream Sequencer – 2000
The Human Equation – 2004
01011001 – 2008
Timeline – 2009
The Theory of Everything – 2013
The Source – 2017
