Konserten på Copenhell denna torsdagskväll inleds med att Daron Malakian kliver ut i takt med introt till Soldier Side, som det inte vore någon större grej och låter tonerna fånga in publiken, vars gensvar kommer direkt. När resten av bandet klivit ut, är det Serj Tankian som står i fokus.
Hans säregna och ganska gälla röst har blivit något av ett signum för bandet och sången tillsammans med Daron håller sig väl balanserad. Shavo Odadjian på bas skapar återkommande fina basgångar och smälts samman bra med trummorna. Gitarrerna är vassa som sig bör och melodisk sätt är musiken bra anpassad till Serjs sångröst. Tyngden i deras konst är mer markant än på skiva och dom smällande trummorna, vars cymbaler slår ner som små blixtrar och bastrumman bankar dystert fram undergången. Låtar som Prison Song, Violent Pornography och introt till Mind är helt okej delar i en setlist, även om jag helst hört hela Mind, men det är Mr Jack, Needles, Lost in Hollywood och B.Y.O.B samt undersköna Lonley Day som gör dom mest rättvisa. Trots att regnet öser ner som hagel, värmer sammanhållningen i publiken och hundratals händer slänger upp både käppar och öl i luften. Allsången är ständigt närvarande och hörs även från den höga backen som finns precis bakom oss, ljus och bjud effekterna är som alltid med stora band, utnyttjade till max och utformad efter musiken. Galopperande trummor bryter av fint mot resten av musiken och utbytet av energi mellan band och publik är lika eldigt som dom röda lamporna vars sken lyser upp den allt mörkare natten.
Men trots allt detta är det något som skaver och som ett fan av musiken är det svårt att ta ett steg tillbaka, för att kunna se vad. Något med hur bandet uppträder tillsammans, trots dom är tighta så är deras energi mellan sig vass stämmer inte riktigt mot vad jag hört tidigare. Tempot ökas på sången och orden försvinner in i massan, vilket gör att låtarna stundtals tappar sin charm. Trots detta, är det för mycket runt om kring som gör det till en bra spelning och individuellt är musikerna som utgör System of A Down talangfulla och professionella nog att leverera. Tyvärr är det en spelning som man tröttnar på ganska snabbt och väljer därför att söka skydd, istället för att stå kvar i regnet.
BETYG : 
SKRIBENT: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
KONSERT: System Of A Down
ARENA: Copenhell
DATUM: 2017-06-22
BÄSTA MINNET: När tanten framför slängde upp käppen och började dansa
SÄMST: Stämningen på scen var stundtals inte helt okej
