Foo Fighters - Concrete And Gold

September betyder egentligen den sjunde månaden. Det berodde på att man för ett par tusen år sedan flyttade årets start till januari istället för mars där året tidigare började. Mitt i det som nu är årets nionde månad kommer det nionde Foo Fighters-albumet. Det är också album nummer ett beroende på hur du betraktar albumet.

Skivan är inspelad i EastWestStudios, som du hittar på Sunset Boulevard i Hollywood. Det skiljer sig ganska radikalt från ”Sonic Highways”, som spelades in i åtta olika studios. ”Wasting Light”, albumet dessförinnan spelades som ni kanske minns in i Dave Grohls garage. Det här är första gången bandet jobbar tillsammans med producenten Greg Kurstin. Han har också jobbat med bland andra Adele, Paul McCartney, Sia och Liam Gallagher. Det är också första gången Rami Jaffee finns med som officiell bandmedlem, även om han spelat in skivor och spelat live med Foo Fighters sedan 2005.

Det var även många andra artister på plats i studion och Dave Grohls sociala skicklighet ledde också fram till många samarbeten på det nya albumet. Shawn Stockman från Boyz II Men hörs på titelspåret. Det finns körsång från Justin Timberlake. Sång från Inara George på ”Dirty Water”. Det går att höra saxofon från David Koz på ”La Dee Da”. På den låten hörs också sång från Allison Mosshart från The Kills. Hennes röst hörs också på ”The Sky Is A Neighborhood”. På ”Sunday Rain” lånar Foo Fighters in Paul McCartney på trummor.

Det nionde albumet startade med singlarna "Run", "The Sky Is A Neighborhood" och ”The Line” under några utsträckta sommarmånader. De två första svarade inte upp mot mina förväntningar på ny, riktigt bra Foo Fighters-musik. När Dave Grohl startar albumet på riktigt med "T-Shirt" och sjunger om att han inte vill vara kung dämpas min oro en smula. Det här kan nog bli bra i alla fall hoppas jag. Sedan kommer besvikelsesinglarna uppblandade med "Make It Right". Den sistnämnda gör inte vad den betyder på engelska.

Vi växlar sedan upp tempot något i det bästa hittills på plattan. "La Dee Da" handlar om att hålla dina löften för dig själv. Allt i god Jim Jones-anda. "Dirty Water" lugnar ner tempot och känns som sammet inledningsvis. Den lutar i någon del en smula åt jazzhållet.

"Arrows" studsar fram i ett behagligt tempo, men berör mig inte riktigt på ett sätt jag hoppats på. En stilla akustisk gitarr ackompanjerar Dave Grohls röst i "Happy Ever After (Zero Hour)" och doften av The Beatles hänger i ljudvågorna. Långsamt och lite lagom släpigt rör vi oss sedan fram i "Sunday Rain". Vi tuffar sedan vidare i fortsatt maklig takt längs "The Line". I ännu långsammare takt rör sig avslutnings- och titelspåret "Concrete And Gold". Dave Grohl viskar fram sången. I vissa delar går mina tankar till Pink Floyd här.

Helheten är ett annorlunda Foo Fighters än vad vi är vana vid. Jag har inget emot förändring. Däremot håller inte låtmaterialet annat än till ett någorlunda album. Jag tycker att Dave Grohl och hans gäng kan mycket bättre än så här. Det gör mig lite sorgsen att den energi en ny Foo Fighters-platta brukar innehålla och som de alltid levererar live saknas här. "La Dee Da", "The Line" och "Concrete And Gold" är höjdpunkterna.

SKRIBENT: Anders Nyström (anders.nystrom@rockbladet.se)
BAND: Foo Fighters
ALBUM: Concrete and Gold
RELEASEDATUM: 2017-09-15
SKIVBOLAG: Roswell Records/RCA Records
BÄSTA LÅTEN: “Concrete And Gold” är en hypnotiskt malande låt.

LÅTLISTA – CONCRETE AND GOLD

T-Shirt
Run
Make It Right
The Sky Is A Neighborhood
La Dee Da
Dirty Water
Arrows
Happy Ever After (Zero Hour)
Sunday Rain
The Line
Concrete and Gold

BANDFAKTA – FOO FIGHTERS

MEDLEMMAR
Dave Grohl – Sång och gitarr
Chris Shiflett – Gitarr och sång
Pat Smear – Gitarr och sång
Nate Mendel – Bas
Taylor Hawkins – Trummor och sång
Rami Jaffee– Keyboard och orgel

DISCOGRAPHY
Sonic Highways (2014)
Wasting Light (2011)
Echoes, Silence, Patience & Grace (2007)
In Your Honor (2005)
One by One (2002)
There Is Nothing Left to Lose (1999)
The Colour and the Shape (1997)
Foo Fighters (1995)