The Quireboys – White Trash Blues – En rökig historia

THE QUIREBOYS är tillbaks med toner av stark röklukt kryddat med en skvätt bourbon och en nypa amerikansk fattigdom. ROCKBLADET har lyssnat på den senaste skivan WHITE TRASH BLUES som är bandets hyllning till bluesens mästare från förr.

Annons 

 

Hade någon i början av 90-talet sagt åt mig att jag en dag skulle lägga energi på att skriva en artikel om The Quireboys hade jag inte för en sekund trott det. Nu på 2010-talet då jag faktiskt börjat lyssna på bandet erkänner jag med glädje att de rockigare sakerna med bandet tilltalar mig. Deras framträdande i tältet på Wacken Open Air 2015 gjorde mig till slut såld. Nu gör The Quireboys en sk "The Rolling Stones" och släpper White Thrash Blues som endast innehåller coverlåtar gjorda av blueslegendarer och då måste jag få säga mitt om det.

Många av dessa låtar växte jag personligen upp med men inte i dess originaltappning utan då mest framförda av The Rolling Stones. Den avslutande trion I'm a King Bee (Slim Harpo från 1957), Walking the dog (Rufus Thomas från 1963) och Little Queenie (Chuck Berry från 1959) återfinns alla i Stones 60-talskatalog och White Trash Blues är verkligen dränkt i just denna 60-70-tals blues/rock som också är den stora inspirationskällan hos The Quireboys. Ta bara "Chuckens" Little Queenie som The Quireboys gör till en fullgod version och sångaren Spikes insatser på denna skiva tar mig tillbaks till tiden då Rod Stewart forfarande rockade (och söp) i The Faces. Det var innan "Roddan" blev dansbandssångare i fluffiga chinos och kinatofflor. Sonny Boy Williamson II Help Me från 1963 görs här riktigt bra och riffet i öppningslåten Cross Eyed Cat (Muddy Waters från 1977) är så fängslande monotont att man till och med skulle nynna den melodin under rotfyllningen från helvetet. Spike gör som helhet ett bra jobb med sin raspiga röst och det sätter tillsammans med bandet ändå en personlig prägel på musiken. Några låtar har poppats till en aning som Boom Boom (John Lee Hookers) vilket gör White Trash Blues säkert även kan fungera som instegsdrog till bluesens värld för den som ännu inte har lyssnat in sig på det dammiga amerikanska ljudet. Och du, när du ändå har fastnat för den här skivan så gå gärna in och lyssna på orginalartisterna också. Du kommer inte att ångra det.

 

SKRIBENT: Fredrik Brolin (Fredrik.Brolin@rockbladet.se)
BAND: The Quireboys
ALBUM: White Trash Blues
RELEASEDATUM: 2017-09-05
SKIVBOLAG: Off Yer Rocka Recordings
BÄSTA LÅTEN: Cross Eyed Cat

BANDFAKTA – THE QUIREBOYS

MEDLEMMAR
Spike (Vocals)
Guy Griffin (Guitar)
Keith Weir (Keyboards)
Paul Guerin (Guitar)
Dave McCluskey (Drums)
Nick Mailing (Bass)

| HEMSIDA | FACEBOOK | SPOTIFY


Foto: Tom Gold

DISCOGRAPHY

Twisted Love (2016)
St Cecilia And The Gypsy Soul (2015)
Black Eyed Sons (2014)
Beautiful Curse (2013)
Halfpenny Dancer (2009)
Homewreckers & Heartbreakers (2008)
Well Oiled (2004)
This Is Rock 'n' Roll (2001)
Bitter Sweet & Twisted (1993)
A Bit Of What You Fancy (1990)

The Quireboys kommer till Sverige i höst för fyra spelningar. 

Turnédatum:
27 okt – Rocktober Fest, Annexet, Stockholm
09 nov – Sticky Fingers, Göteborg
10 nov – Palatset, Linköping
11 nov – Frimis Salonger, Örebro

 

Fredrik Brolin

Reporter at Rockbladet.se
Jag började jobba för Rockbladet i början av 2012 och släppte debutboken "Metallica:Sorgespel & Segertåg - Det svenska perspektivet" 2018. Musikälskare sedan barnsben och har alltid haft musik som en naturlig del av tillvaron. Första stora favoriten blev Rolling Stones men kom sedan in på Heavy Metal genom Deep Purple, KISS och AC/DC. Luciarocken på SVT 1984 med Dortmundfestivalen från 1983 är och förblir en milstolpe i musiklivet. En annan är Metallicas Ride The Lightning. WOW! Rock på tyska ligger mig också varmt om hjärtat. Har jag en gång fastnat för en artist, ett band eller en del av en låt så släpper jag det inte, utan stannar trogen. Hittar jag en ny favvolåt kan den rulla 30 gånger på repeat under en dag. Jag intresserar mig för det mesta inom musik egentligen, som Woodstock-generationen, blues, de flesta grenar inom Metal men även singer/songwriter, Punk, Oi, Reggae och Opera. Nu för tiden lyssnar jag massor på dödsen och blacken. Bästa popbandet förövrigt är och förblir ABBA.

Relaterade artiklar