Förra året utnämnde jag Combichrist till årets bästa liveakt, gjorde ett neddyk när S.P.O.C.K. spelade på ett event för sexuella rättigheter, och tidigare i år recenserade jag Depeche Modes världspremiär på deras senaste turné. Jag har alltid varit en för att tänja på gränserna, och så även i Rockbladets namn. Igår kväll var det dags igen: Bodyfest 2017.
Som synes är jag på inget sätt ovan med att varva hårdrock med synth, och varför inte? Se på hur de som lyssnar på respektive genre klär sig: Det är svart från topp till tå, gärna läder och lack och nitar, om än lite mer strikt (läs: militärt) när det kommer till de mer flärdfulla fansen inom synthscenen. Väl bekomme, säger jag!
Gud vet dessutom att vi inte direkt är överösta med konserter för de med en mer elektronisk läggning, så när det slogs på den digitala stortrumman igår kväll var jag inte sen att nappa. Covenant och Fixmer/McCarthy? Jo jäklar i min lilla låda, det tackar jag aldrig nej till. Att samtidigt ges chansen att få göra sig bekant med, för mig, nya namn är alltid kul, och kul hade jag. Ensam var jag knappast heller. Som sagt är det långt mellan gigen för zynthälskare här i stan (landet…), så när jag kom till entrén till Nalen strax efter öppningsdags var det redan knökfullt.
Från de första tonerna från tyska (vad annat?) Frontal, till när den sista tangenten landade efter Alvars avslutande akt var det en helkväll av blod och musik som jag och många, många andra sent skall glömma. Nedan följer en kavalkad av banden som stod på scen, med undantag av sistnämnda Alvar, vilka jag tyvärr fick vara utan pga tidsbrist.
Tanzen!
Frontal
Menticide
Tyske Ludder
Covenant
Fixmer/McCarthy
TEXT/FOTOGRAF: Mattias "Madcap" Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se)
KONSERT: Bodyfest
ARENA: Nalen / Stockholm
DATUM: 2017-10-07
