
Metallica levererade en riktigt häftig show på Globen igår inför en rekordstor publik (16 858). Och vi på Rockbladet var på plats, men den här första av två konserter så bjöd vi in ett av alla riktigt hängivna fans, Erik Lysén (moderator för Metallica Club Scandinavia på Facebook) för att skriva en krönika/recension. Plus att vi bad alla fans som är medlemmar av Metallica Club Scandinavia på Facebook att skicka in sina bästa bilder, och de haglade verkligen in hur mycket bilder som helst, och vi har valt ut de bästa. Så hur var nu konserten?
Efter att ha rest och sett konserter i Krakow, Leipzig och Oslo så var det Stockholms tur att få ett besök av både Metallica och yours truly. Dagen började lite senare en planerat. Det hade blivit sent kvällen innan på förfesten Metallica Weekend på Hardrock Café tillsammans med Metallica Club Scandinavia. Jag och mina vänner landade vid globen runt 13 för att ställa oss i kö. För mig är att stå i kön en del av hela maskineriet. Jag har sett Metallica onormalt många gånger live och det finns inte i mitt huvud att inte få stå framme vid räcket. Jag upplevde att det inte var så många som köade igår men jag tror att främsta anledningen till detta är alla dessa Experience-paket som innehåller tidig entré. Jag gillar inte alls att man kan köpa sig till detta då det förstör för de riktiga fansen som är beredd att vänta 12 timmar utomhus i ur och skur. Efter att dörrarna hade öppnats lyckades vi få den plats vi hade bestämt oss för redan innan. Det är så att nu när Metallica är på sin inomhusturné av World Wired Tour så har man scenen mitt på golvet istället för på en kortsida, dvs att man mer eller mindre ser bra vart man än befinner sig i arenan. Varje bandmedlem har sin sida av den fyrkantiga scenen och vi hade valt Robert Trujillos sida då jag nog tycker man får bäst konsertupplevelse just där.
Kvelertak öppnade för Metallica denna afton som så många andra. Jag tycker killarna från Norge gör det jäkligt bra trots att ljudet (som allt för ofta gällande förband) inte var något vidare.
Precis som flera gånger tidigare stod man och väntade på att AC/DC’s ”It’s A Long Way To The Top” skulle ljuda ur högtalarna för då vet man att så fort sista ljudet av säckpipan hörs så är det dags. Hela globen släcktes ner och Ennio Morricones The ecstasy of Gold, känd från filmen ”den onde, den gode, den fule” drog igång. Ljudkulissen som skapas vid detta tillfälle är alltid maffigt och så även i globen.
Metallica öppnar med titelspåret från senaste plattan ”Hardwired to self-destruct” som jag tycker är en väldigt bra öppningslåt. Den sätter ribban direkt för vad som komma skall. Bandet verkade vara väldigt taggade och glada vilket för mig är en av nyckelingredienserna för en bra konsert. James hade mycket energi, Lars såg ut att trivas på svensk mark, Rob körde på som vanligt och Kirk.. han vet man aldrig riktigt vart han befinner sig när han går runt på scenen med sin gitarr och nickar med ett leende samtidigt som han kisar ut över publiken. Men jag blir alltid lika glad och på något vis avundsjukt när jag ser honom i det tillståndet.
Många nyare låtar spelades och om man förväntar sig något annat av ett band som relativt nyligen släppt ett nytt album så är man ute och cyklar. Seek and destroy som tidigare var en given avslutningslåt spelades tidigt i setet. Stockholmspubliken bjöds även på klassikern The Four Horsemen som är (även om det blev någon fadäs av Lars) en fantastiskt bra låt live som är svår att stå still till. Det som annars för mig sticker ut är Halo on fire med dess sköna allsång och Moth Into Flame med de visuellt vackra drönarna som flyger koordinerat runt i luften. Rob och Kirk har en del under konserten där man gör en tolkning av en känd lokal artist. Igår blev det Europes hitlåt The Final Countdown. Det är så klart mer än rolig sak men det lämnar utrymme för spekulationer om vad det kan bjudas på för något på spelningen på måndag. Efter detta spex så drog Rob av en fantastisk hyllning till Cliff Burton genom att spela bassolot Anaesthesia (pulling teeth). Alltid lika magiskt.
Kvällen avslutades med Spit Out The Bone och klassikerna Nothing Else Matters och Enter Sandman. Metallica bjöd på en riktigt bra spelning och en bra spellista. Det som jag upplever hade kunnat varit bättre var ljudet som studsade lite märkligt emellanåt. Nu laddar vi om inför nästa konsert och det kommer att bli spännande att se vad den har att erbjuda!
BILDSERIE – METALLICA (dessa bilder är tagna av flera av fansen under konserten)
SKRIBENT: Erik Lysén (Moderator “Metallica Club Scandinavia på Facebook”)
FOTOGRAFER: Fritte Öman, Johan Ylitalo, Victor Thomassen, Martin Undfors, Erik Lysén
KONSERT: Metallica (första av två spelningar)
ARENA: Globen
DATUM: 2018-05-05
PUBLIK: 16 858 (vilket är nytt rekord för Globen)
BÄSTA LÅTEN: Halo On Fire och The Four Horsemen
- FOTOGALLERI: Danko Jonas – Nalen Klubb - 2023-09-25
- FOTOGALLERI: Satan Takes A Holday + The Gems - 2023-09-25
- VV – Ville Valo – kommer till Sverige efter tio års frånvaro! - 2023-09-12