Fartfyllt och känslostarkt: PAIN levererar starkt!

Ingen lämnas oberörd när PAIN kickar igång sin spelning på Sweden Rock Festival. Svett rinner, gitarrer ljuder och hjärtan brinner. En av de bästa insatserna på hela årets festival.

Det första som händer när PAIN drar igång är att en stor konfettibomb smäller av till Dancing With the Dead. Grundaren, sångaren och frontmannen Peter Tägtgren kliver fram till scenkanten, blickar ut över folkhavet och ler. Stämningen är god redan från första sekund.

Någonting jag verkligen uppskattar med det här bandet är hur enhetliga de är. De följer alla ett visuellt tema tillsammans och rör sig synkroniserat, vilket är väldigt uppskattat att se på –– det känns på något sätt som att de tar sitt jobb mer seriöst, och då känner man sig som åskådare också mer betydelsefull för bandet.

Eftersom PAIN i själva verket är ett enmansband, ett sidoprojekt, så varierar bandmedlemmarna utöver Tägtgren själv både på skiva och live mellan varven. Nu verkar han stolt när han bland annat presenterar sin egen son Sebastian Tägtgren som trummis med orden “direkt från mina egna kallingar…”. Sonen gör dessutom ett riktigt bra jobb bakom trummorna; man har svårt att tro hur ung han egentligen är! Resten av bandet rockar på även de, med bredbent headbanging, bra engagemang och härligt samspel. Detta är ett band som uppenbarligen vet hur man har kul, både tillsammans och med publiken. Det märks inte minst under Peters små snack mellan och under låtarna, då han bland annat ger ut gitarristens mobilnummer, eller skämtar om hur sällan de brukar spela nästa låt live: att “det brukar låta jävligt illa, men vi kör ändå!” följt av ett härligt skratt. Det är självdistans, personlighet och humor, saker som alla hör hemma på en metalscen om du frågar mig.

Vid ett annat tillfälle så pratar han om en “tysk kompis, jag nämner inga namn” (men alla fattar att det är Till Lindemann från Rammstein), som skulle vilja ha lite livekörer till deras projekt tillsammans. Tägtgren instruerar sedan publiken att vråla två ord på tyska som de spelar in och kommer att använda på kommande skivan. Riktigt kul!

Men det är inte bara tjo och tjim när PAIN står på scen. Ungefär halvvägs igenom så sätter sig gitarristen Greger Andersson ner på en pall, tar fram en akustisk gitarr och berättar kort om en gammal vän till honom som han träffat på Sweden Rock, Micke Fässberg. Greger tar ett djupt andetag och berättar att Fässberg nyligen gått bort i cancer, och vill tillägna nästa låt till honom –– och till alla som kämpat eller kämpar mot sjukdomen. Publiken applåderar och den känslofulla, vemodiga stämningen blåser genom publiken som en höstvind. Bandet drar sedan iväg nya låten Coming Home, och stämningen håller sig i ett fast grepp. En väldigt fin kontrast mot allt det röjiga och roliga.

Generellt sett var denna konsert den helt perfekta mixen av glädje och allvar, rena sångslingor och avgrundsvrål (vilka frontmannen satte helt perfekt), samt lugnare partier och rent skärt ös. Publiken har det riktigt bra under en och en halv timme: de sjunger med, de klappar högt, de headbangar och de njuter. Det bästa är också att detta inte bara gäller de längst fram, utan även längre bak i folkmassan. Tägtgren har verkligen skärpt till sig som frontman och det är härligt att se och vara en del av.

Setlisten är dessutom riktigt bra, med en grym blandning av både nytt och gammalt samt hits och lite mer oväntade albumspår. Vilket som var bäst är svårt att säga, för ingenting var direkt sämre än någonting annat, men jag skulle ändå vilja lyfta fram Just Hate Me där all sång verkligen satt perfekt. Det gjorde den inte alltid, vilket nog är den enda anledningen till att jag inte ger en full poäng, men under denna låt satt varenda ton och det är en riktigt bra liveprestation.

Sammanfattat så gjorde PAIN ett riktigt, riktigt bra jobb med denna spelning. Jag älskar när ett band kan vara allt på samma gång men samtidigt vara sanna mot sig själva och sitt bands image, och de lyckas verkligen med det. Den här konserten kommer vara svår att toppa!

SKRIBENT: Kimmy Keelyn (kimmy.keelyn@rockbladet.se)
FOTOGRAF: George Grigoriadis (george.grigoriadis@rockbladet.se)
KONSERT: PAIN
PLATS: Rock Stage / Sweden Rock Festival / Norje
DATUM: 2018-06-09 (lördag)