Grizzly Bear – Brooklyn-björnarnas tysta vrål

Den mest otacksamma tiden för en festivalspelning är mitt på ljusa dagen. De artister och band som har pyro eller andra specialeffekter har bränt pengar förgäves. Men det är inte det bara det visuella som blir lidande när solglasögonen är på: Den emotionella räckvidden når inte dit solstrålarna når.

Brooklyn-sönerna Grizzly Bear bär fanan för skägg och flanellbeklädda fans av den hipsterbetonade indierocken. Vi har redan som Band of Horses vars utveckling avstannat en aning. Alla känner till The Funeral som är en magnifik låt och används flitigt inom popkultur – men Grizzly Bear har mycket högre lägstanivå. Kanske ligger det i musicerandet, vars sound erbjuder fler lager och är både är tekniskt och innehållsmässigt mer intressant. Musiken är mer ett hantverk av perfektionister, då varje takt och riff känns noga kalkylerat. 

Bandet står i kön till de stora arenorna. Publiken de har framför sig i Slottsskogen är oförtjänt liten, med  en påtaglig gleshet längst fram. Det är en evig förbannelse att festivaler aldrig gör rättvisa av de inbokade akternas kvalité eller dragningskraft.

Jag tror stenhårt på dessa Brooklyn-söner och att de borde helt enkelt fortsätta på samma spår som de redan gör. Må de rädda indierocken och fylla ut arenor med flanellbeklädda män i full skäggväxt en lång tid framöver. 

 

SKRIBENT: Philip Almén (philip.almen@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Hilda Arneback (Way Out West)
KONSERT: Grizzly Bear, Way Out West 
ARENA: Way Out West, Slottsskogen (Scen: Azalea)
DATUM: 2018-08-09
BÄST: Kanske ett av festivalens mest barnvänliga och lättgillade band
SÄMST: En kvällsspelning och bättre ljud hade passat bättre