Ett välvässat Europe fick publiken att glömma regnet

Trots regnet möttes Europe av ett välfyllt publikhav när de klev ut på Gröna Lunds stora scen denna sista fredagkväll i augusti. Den galonklädda publiken bjöds därefter på en uppvisning i hur man spelar live när man gör det som bäst. Europe var taggade till max och levererade rockmusik med sting på ett sätt som gjorde att fansens väntan i det regnkalla Stockholm snabbt glömdes bort och ersattes med bandets hetta från scenen.
 
Jag som skriver detta har följt Europe sedan början på åttiotalet, och Europe var också ett av de allra första band jag som tonåring med pudelpermanent faktiskt gick och lyssnade på live, i en folkpark någonstans i Sverige. Europe idag är dock inte samma band som Europe var då. Åttiotals-Europe var grymma på sitt sätt men dagens Europe är grymmare, vassare och bättre! Europe är inte ett band som “man skulle önskat att man sett på åttiotalet”. Nej, Europe är ett band som åttiotalspubliken borde önskat att de skulle få se år 2018!
 
Bandets uppsättning har inte förändrats mycket under åren, så föga förvånande är det Joey Tempest vi hör bakom micken, John Norum som bossar över gitarren, John Levén som håller i basen, Mic Michaeli’s fingrar som far över keyboarden och Ian Haugland som ger liv åt trummorna. Det här gänget är verkligen tajt på scenen, och det går inte att hitta någonting som de inte lyckas fullt ut med att göra. Säkert bidrar deras många år tillsammans till detta, men för att bilda en så pass harmonisk helhet som Europe faktiskt är måste man i grunden också vara en väldigt skicklig musiker. Var och en som såg Europe på fredagens spelning på Gröna Lund kan säkert instämma i att det gäng vi såg framför oss visar varför man runtom i världen talar så varmt om den svenska musikbranschen. Här har vi fem musiker som har börjat sin karriär i det absoluta toppskiktet, men som ändå har lyckats med konststycket att bli ännu skickligare! Tempests röst är fantastisk, Norums gitarrsolon är mästerliga, Hauglands trumspel imponerande och Levéns bas samt Michaelis keyboard förhöjer tillsammans hela konsertupplevelsen.
 
Europes musik har utvecklats under åren. Den har blivit snäppet hårdare, och i mitt tycke flera snäpp intressantare. Därför hör jag till dem som gläds över att så mycket av deras nyare material spelades under konserten. Kvällen inleddes med titelspåret Walk the Earth från bandets senaste album, som släpptes förra året. Nästa låt i setlistan var The Siege från samma platta. Om publiken inte kände igen sig ännu så ändrades det i och med den tredje låten som spelades, nämligen kvällens första klassiska hitlåt Rock the Night. Nu var hela publiken med och tjoade i refrängen. Låtlistan rullade på och närmare hälften innehöll äldre material, varav fem låtar kändes igen av de flesta i publiken. Resten var som sagt nyare låtar och det var bland dessa jag personligen hittade mina konsertfavoriter.
 
De flesta av kvällens låtar hade iklätts en hårdare kostym än vad de har på studioalbumen, vilket fick dem att låta väldigt bra live. En låt tyckte jag dock hade fått en lite för hård framtoning, och det var Hole in My Pocket. Det här är en låt som jag verkligen gillar från albumet War of Kings, men under kvällen tyckte jag att instrumenten tog lite för mycket fokus från sången, som i mina öron inte riktigt fick komma till sin rätt. Från samma album spelades även den låt som jag blev gladast överraskad över att få höra, nämligen Nothin’ to Ya, som är en personlig favorit. Den låten hade också iklätts en lite kaxigare livekostym, men det klädde den väldigt väl. Andra låtar som förtjänar ett extra omnämnande tycker jag är New Love in Town där Joey Tempest plockade fram sin akustiska gitarr, Turn to Dust med sitt liksom magiska tunggung och Firebox som inleds med en snygg visuell effekt där Tempest, Norum och Levén först står tillsammans med ryggen mot publiken. Kvällens allsång stod Carrie för, och då var alla mobiler uppe i luften. Avslutningsvis vill jag nämna Superstitious, där Joey Tempest tog sig tid att hälsa på publiken längs hela staketlängden framför scenen, tills bandet otåligt (fast med glimten i ögat) började ropa tillbaka honom. Kvällen avslutades med… Ja, ni gissade förstås rätt: The Final Countdown.
 
Jag har inte tidigare gett full poäng åt någon konsert jag recenserat, för även om man ser ett av sina favoritband brukar det alltid finnas någonting som för dagen inte var på topp. Så var dock inte fallet med Europe den här kvällen, allting var verkligen precis som det skulle. De fick mig att glömma det envisa regnet som föll över mig under hela konserten, och istället påminde de mig om att livet inte är de dagar som gått, utan de rockkonserter man minns. (Eller hur man nu brukar säga.) Jag ser redan fram emot nästa gång jag får se Tempest svinga sitt mickstativ på scenen, och ger den här konserten tio “horns up” av tio möjliga.
 
[Not a valid template]
 
 
SKRIBENT: Tamara Chastain (tamara.chastain@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Mattias Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se)
KONSERT: Europe
ARENA: Gröna Lund/ Stockholm
DATUM: 2018-08-31
 
LÅTLISTA – Europe – Gröna Lund 2018
 
1. Walk the Earth
2. The Siege
3. Rock the Night
4. Scream of Anger
5. Last Look at Eden  
6. New Love in Town
7. Firebox
8. Sign of the Times
9. War of Kings
10. Hole in My Pocket
11. Carrie
12. Nothin’ to Ya
13. Ready or Not
14. Turn to Dust
15. Trumsolo
16. Love Is Not the Enemy
17. Superstitious
Encore:
18. Cherokee
19. The Final Countdown
Annons 

 

Relaterade artiklar