Uncle Acid & The Deadbeats – Wasteland

2018-10-28 Fredrik Blid ALBUMRECENSIONER, FUZZSCENEN, RECENSIONER

När Uncle Acid & The Deadbeats från Cambridge släpper nytt ligger mina förväntningar högre än den trippade åsnan i filmen Svensexan (om någon nu minns den…) men än så länge har jag inte blivit besviken. Så inte heller på detta album, vilket är det femte i ordningen. Engelsmännen ligger AC/DC-lågt mellan skivsläpp och turnéer där få livstecken gjorts i sociala medier.

Annons

Där den röda tråden på de tidigare plattorna varit bland annat kultledare, seriemördare och film noir är temat för Wasteland en dystopisk post apocalypse där människornas hjärnor har rensats och nu styrs av innehållet på propagandaskärmar. En idé född av våra nutida smartphone-liv med ett starkt onlineberoende men också en irritation över det ökande filmandet på bandets senaste turné där döda blickar upplever hela konserter genom en skärm istället för att delta i nuet.

Musikaliskt är det stundtals snabbare än någonsin där Blood Runner rentav blir NWOBHM och tidig punk-Maiden. Dock finns det fortfarande plats för långsamma och halvakustiska rökelser som titelspåret där Beatles och Electric Wizard haft en session i opiumhålan.

Den skruvade stämsången har alltid varit Syrafarbrorns största signum och den får vi extra mycket av på Wasteland. Att Kevin Starrs är stort fan av tidiga Beatles och The Everly Brothers märks även om Uncle Acid’s melodier kläs i en betydligt svartare mantel och stämmorna låter som om de skönsjungande Phil och Don rökt både finskt bly och helium i några månader.

Starrs och Uncle Acid har en del gemensamt med Tobias Forge och Ghost; båda bakar noga uttänkta koncept, blandar catchy melodier med doomriff och byter Deadbeats respektive ghouls på löpande band. Sedan The Night Creeper är bröderna Itamar och Yotam Rubinger ersatta av Jon Rice (tidigare Scorpion Child) och Justin Smith (tidigare Purson). Båda gruppernas karriärer började också med hemlig identitet på bandmedlemmarna. En stor skillnad är dock att där Ghost blivit trist och polerad mainstream på de senaste plattorna håller sig Uncle Acid kvar vid den murriga stilen nere i källaren, dock inte utan att prova nya mörka gångar.

Wasteland är ytterligare ett imponerande kapitel i den resa som Uncle Acid & The Deadbeats tagit oss med på och jag tuggar i mig allt. Kevin Starrs börjar mer och mer framstå som ett fuzzsnille.

SKRIBENT: Fredrik Blid (fredrik.blid@rockbladet.se)
BAND: Uncle Acid & The Deadbeats
ALBUM: Wasteland
RELEASEDATUM: 2018-10-12
SKIVBOLAG: Rise Above
BÄSTA LÅTEN: No Return, en nio minuter lång hypnos.