Det har varit ett framgångsrikt 2018 för Graveyard med bland annat P3 Guld-nominering, slutsålda spelningar och hyllade femte plattan Peace. Ett album som nådde första platsen på försäljningslistan och vilket också undertecknad håller som årets främsta. Kvällens gig på anrika Cirkus är kvartettens första Stockholmsspelning sedan den 2:e september 2016. Något som visade sig bli det sista liveframträdandet innan man gick i ide på obestämd tid. När man vaknade till liv igen i början på 2017 var det utan trummisen Axel Sjöberg som senare ersattes av Oskar Bergenheim.
Öppnar ikväll gör Göteborgsduon Fontän, som förvisso sätter rätt psykedeliska prägel på kvällen, men det blir lite väl sömnigt på scen av denna semielektroniska meditationsmusik som förmodligen gör sig bäst i hörlurarna, liggandes på soffan hemma. Detta märks även på publiken som strömmar till först i samband med kvällens andra supportakt.
När Hällas skulle ha releaseparty för sitt debutalbum på Geronimos FGT i oktober förra året gick jag förbi entrén en timme innan giget skulle börja men beslutade mig för att åka hem istället. Något jag ångrat sedan dess då det tydligen blev en fantastisk kväll. Nu fick jag äntligen chansen igen att uppleva den här udda fågeln livs levande. En skev blandning av progressiv spacerock, riddarsagor och cape-klädd Horisont-boogie. Allt ackompanjerat av Tommy Alexanderssons oskolade men själfulla stämma. Briljant!
Graveyard är inget band av stora gester; scenen är sparsamt dekorerad med några blommor på högtalarna och ensemblen har kallats för Sveriges mest introverta rockband. Men ikväll lever man ut mer än tidigare gånger jag sett dem och Joakim Nilsson är ovanligt pratig i sitt mellansnack. Graveyard har dock alltid handlat om att kommunicera genom musiken mer än något annat.
Walk On har ersatt Slow Motion Countdown som öppnare. Ett klokt val då den sistnämnda, trots att det är en fantastisk låt, var för långsam att kickstarta rockkonserter med. Det har hänt mycket i låtlistan som nu domineras av sju låtar från Peace och med endast Magnetic Shunk kvar från förra albumet Innocence & Decadence. De mest kända låtarna Uncomfortably Numb, Hisingen Blues och The Siren ruckar man dock inte på och de tänder som alltid publiken extra. Truls Mörck får spotta ut plektrumet ur munnen för att ta till orda i skönt flummiga Bird Of Paradise. Huvudsångaren Nilsson har haft en del röstproblem tidigare under turnén men på Cirkus har han fått kraften tillbaka och det är alltid en tjusning att höra honom ta ut hela registret i avslutande The Siren. En av Sveriges allra vassaste rockröster.
Någon skrev att Graveyard är kopplingen mellan mainstream och underground och det stämmer rätt bra. Ett band som vinner Grammis och hörs i radio samtidigt som de gör sig på mer eller mindre obskyra stoner-festivaler. Göteborgarna besitter den exklusiva fingertoppskänslan att vidga vyerna och förnya sig men samtidigt låta Graveyard och vara trogna sina rötter. Bandet är alltid ett säkert kort på skiva men något ojämna live även om jag själv lyckats pricka in de höga topparna. Så också ikväll.
BILDGALLERI GRAVEYARD
BILDGALLERI HÄLLAS
SKRIBENT: Fredrik Blid (fredrik.blid@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Kristin Blid (kristin.blid@rockbladet.se)
KONSERT: Graveyard med Hällas och Fontän som support
ARENA: Cirkus / Stockholm
DATUM: 2018-12-21
BÄSTA LÅTEN: Low (I Wouldn’t Mind) är enorm med sitt improviserade jam.
BÄSTA MINNET: När The Siren stannar upp och Joakim Nilsson brister ut i ett utdraget “Tonight a demon caaaaaaaaaaaame…intooooooooooo my head”. Vackrare än så blir inte rockmusik.
LÅTLISTA – GRAVEYARD – CIRKUS
Walk On
Please Don’t
The Suits, the Law & the Uniform
The Fox
Goliath
Uncomfortably Numb
Buying Truth (Tack & Förlåt)
Cold Love
Bird of Paradise
Magnetic Shunk
Hard Times Lovin’
It Ain’t Over Yet
Hisingen Blues
EXTRA:
Low (I Wouldn’t Mind)
Ain’t Fit to Live Here
The Siren
- Gitarrer och blåjeans med Janne Cowboy på Kulturhuset - 2023-02-12
- Rockbladet listar musikåret 2022 - 2023-01-01
- Thåströms klubbsegertåg kulminerar på Orionteatern - 2022-12-23
