Heavy Feather – Débris & Rubble, tungt och lätt på samma gång

Det kan bli lite antiklimax när man redan hört mycket av ett album live, särskilt när det är ett så duktigt liveband som Heavy Feather. Det är dock bra stuff på det här albumet som står sig väl ändå. Det märks att det här förvisso nya bandet inte är bildat av några nybörjare. Alla fyra medlemmar; Lisa Lystam, Matte Gustavsson, Morgan Korsmoe och Ola Göransson gör ett stabilt jobb i tidig heavy metal-anda. Mycket inspiration kommer från band som Cream och Free och andra tidiga band som tuffade till rock och blues. Det märks att det inte finns bara rock i bandets bakgrund utan även mycket blues. Jag tycker personligen bäst om de låter med lite högre tempo och mer gung men även de lugna låtarna är bra. Mycket av materialet är väldigt dynamiskt och livligt, allt från sången till trummorna.

Annons

Albumet spelades in i förväg innan bandet presenterades publikt i form av en konsert. Liksom mycket av det här bandets aktiviteter så planerades det i förväg för att ha en klar plan med spelningar och skivsläpp när bandet väl blev offentligt. För de som hört någon av medlemmarna tidigare så hör man att det är de personerna. Den här nya kombinationen av dem har dock skapat en egen stil som vare sig kopierar inspirationskällorna eller andra artister medlemmarna spelat med. Erik “Errka” Petersson som är, liksom Lisa och Matte, involverad i Siena Root är medproducent på skivan och spelar även lite klaviatur. Låtarna är också inspelade i Errkas studio. Skivan släpps 5 april via The Sign Records.

ALBUMTEASER:

Tanken är väl att lyssningslänkar ska vara hemliga men det kan hända att jag råkat spela lite för grannarna också. All musik går att lyssna på tyst men den här musiken håller för att vräka på och drömma sig bort till nästa konsert. Heavy Feather har lyckligtvis sådana inplanerade. I mitten av april börjar de en turné i Sverige och beger sig sedan till Spanien. I skrivande stund publicerade datum finns längre ned i artikeln.

Débris & Rubble
När Heavy Feather öppnade live med det korta stycket Débris & Rubble tyckte jag det var ett suveränt öppningsmoment. Det fungerar mycket bra även på albumet. Det sätter på en och en halv minut stämningen för resten av låtarna och ger en litet koncentrat av vad vi kan vänta oss. Det finns lite av allt här – som en aptitretare för albumet.

Where Did We Go
Where did we go är första singeln från Heavy Feather och släpptes i form av en video och på Spotify i ungefär samtidigt som det första giget. När singeln släpptes tänkte jag att jag nog inte hade släppt den som första låt av den majoritet av albummaterialet jag hade hört live. Det är dock en låt som med fortsatt lyssnade växt och växt och på så vis var det ändå ett bra val.

Var det inte uppenbart redan från inledningsstycket så får vi här i lite längre tappning Olas livliga trummor, Mattes gitarrmelodier, Morgans basgångar och Lisas dynamiska sång. Det kommer dock låter längre fram i albumet med ännu mer av detta. Det här är också en låt som sakta kryper in i hjärnan på en slingrar sig fast i hjärnvindlingarna och då och då spontant poppar upp i huvudet med sin tacksamma refräng. På så vis är Where Did We Go på ytterligare ett plan ett bra singelval.

https://www.youtube.com/watch?v=5ElFBRT32IY

Waited All my Life
Här öppnar Matte upp med en skön gitarrslinga som när Olas trummor kommer in griper tag i mig och får det att rycka i fötterna att stampa med. Det rytmiska trummandet ch gitarrslingan finns med som ett tema genom låten även under melodin när Lisa sjunger. Låten genom finns här ett driv som drar i mig även om sången är lite lugnare om än ibland kraftfull.
Waited All my Life är Heavy Feathers andra singel från Débris & Rubble.

Dreams
Dreams blir ett lite lugnare parti på albumet än de första låtarna. Låten har också lite bluesigare stil och påminner lite grand om till exempel Lisa Lystam Family Band där två av medlemmarna också deltar. Även om jag tycker bandet excellerar i sina lite mer upptempolåtar så är det en skön omväxling och en liten paus för nästa snabbare låt.

Higher
Livevideon till Higher var den första livevideon som släpptes av Heavy Feather och går att hitta på deras youtubekanal, HeavyFeatherRocks. Det är också en bra livelåt. Det händer saker hela tiden i låten och det är mycket liv i den. Även utan att redan ha hört den live så tror jag hade börjat längta efter att höra den live.

Tell Me your Tale
Här tar Heavy Feather ned tempot igen i en stämningsfull lugn låt. Det lugna tempot till trots finns det ett gungande sug i låten som gör att man vill gunga med. Jag kan faktiskt se framför mig en video där ett gäng vänner sitter och pratar om livet och någon av dem kanske sitter och jammar lite stillsamt på en gitarr eller ett munspel.

Long Ride
Det här är andra livevideosläppet från Heavy Feather och min absoluta favorit, både live och i studio. Jag får lite vibbar Alice Cooper i delar av låten. Särskilt introt påminner mig om introt i I’m Eighteen. Det finns något i båda låtarnas munspel som går rakt in till så väl hjärta som hjärna. Long Ride varierar dock mer i intensitet och tempo än vad I’m Eighten gör och liknar den egentligen bara i små partier.

I Spend my Money Wrong
Här snurrar alla hjul snabbare, trummor, toner, ord – allt. Ungefär lika snabbt som en lön kan lämna en plånbok. Mycket av Heavy Feathers musik ger ett livligt och intryck, så även denna låt.

Hey there Mama
Tredje och senaste singeln från Heavy Feather. Här fortsätter tempotoppen från I Spend my Money Wrong. Textens jag frågar sig om det är så här livet ska vara för det har varit tungt ett men samtidigt att det är ett slit som varit värt det.

Please Don’t Leave
Please Don’t Leave är en väldigt skön låt som är aningen mer avslappnad än de snabbaste låtarna på skivan men åndå utan att släppa greppet om lyssnaren vilket också gör den till en bra livelåt. Den börjar i lite halvintensivt tempo går över i och slutar med mycket lugn stillsam sång tillsammans med sorgsen gitarr. Med titeln får man en känsla av någon som just försöker övertyga någon att stanna kvar eller kanske till och med rent fysiskt springer efter någon annan. Detta förgäves för att sedan förlora den eftertraktade i dimmorna eller folksamlingen för att trött sjunka ned och kanske inse att det trots allt är över.

Whispering Things
Albumets sista låt är en stillsam sång som bibehåller den sorgsna känslan från Please Don’t Leave. Varför fortsätter vi göra något när alla involverade vet att det inte är bra undrar textens jag. Återigen tycker jag det lyser igenom lite av andra bluesigare band flera av medlemmarna spelat i. Inte alls på något negativt sätt, tvärtom, albumet har en variation trots att det känns sammanhållet.

Vill du läsa mer om Heavy Teater och även hitta länkar till några livevideor så gjorde jag en intervju med Heavy Feather för Rockbladet för ett tag sedan.

SKRIBENT: Kristoffer “Illern” Holmén
BAND: Heavy Feather
ALBUM: Débris and Rubble
RELEASEDATUM: 2019-04.05
SKIVBOLAG: The Sign
BÄSTA LÅT: Long Ride

BANDFAKTA – Heavy Feather

MEDLEMMAR
Lisa Lystam – sång och munspel
Matte Gustavsson – gitarr, bakgrundssång
Morgan Korsmoe – bas, bakgrundssång
Ola Göransson – trummor
GÄST
Erik “Errka” Pettersson – orgel, Rhodes piano

TURNÉPLAN
20190418 Harry B James, Stockhom, Sverige
20190419 Lilla Helfvetet, Mora, Sverige
20190420 House of Blues, Borlänge, Sverige
20190425 Scala Clamores, Madrid, Spanien
20190426 Maneras de Vivir, Almazan, Spanien
20190427 Veneno Stereo, Castellón, Spanien
20190428 Café del Teatre, Lleida, Spanien
20190430 Café Teatro la Nube, Bilbao, Spanien
20190501 Dabadaba, Donosti, Spanien
20190502 Sala Impacto, Plasencia, Spanien
20190503 La Alquitara, Bejar, Spanien
20190504 Salason, Cangas do Morrazo, Spanien
20190505 El Zagal, Aldeamayor De, San Martin, Spanien