Foo Fighters glänser i andra akten

Lollapaloozas stora dragplåster är utan tvekan Foo Fighters. En snabb blick ut över festivalområdet och du får se åtminstone var tredje person bära just Foo Fighters-merch. Bandet gör heller ingen besviken. 

Om man delar upp spelningen i två akter, så ska det erkännas att första akten egentligen är lite trög och enformig. Till en början går bandet på rutin och mest skrålar i kvällens första tre låtar “All My Life“, “Learn To Fly” och “The Pretender“. I den sistnämnda låten tömmer Dave Grohl en hel vattenflaska över sig och även om en fanboy, som jag ändå är i grunden, småler lite åt att se Grohl headbanga intensivt med sitt blöta hår så att det droppar för fullt över både hans krage och gitarr, så undrar samtidigt kritikern inom mig ifall han verkligen pallar trycket konserten igenom. Direkt efter detta övertygar dock bandet något mer både under “The Sky Is A Neighborhood” och “Times Like These“. Därefter får sig Grohl en liten paus när trummisen Taylor Hawins tar över på sång i “Sunday Rain“, något han gör helt ok men tyvärr räddar det inte den ganska intetsägande låten och publiken har vid detta tillfälle börjat skruva på sig. 

Nu inleds dock det jag betraktar som den andra akten och vi får se det Foo Fighters som vi verkligen vill se. Under “My Hero” tar sig läkaren Johan Sampson, som höll fast Grohls brutna fot på Ullevi-spelningen 2015, upp på scenen efter att Grohl fått syn på honom i publikhavet. Både publiken och Johan själv sjunger med för allt vad de orkar och den glädje som Dave Grohl visar över att återigen stå sida vid sida med sin “hero” är mycket berörande. Behöver jag ens säga att “My Hero” innebar kvällens mäktigaste allsång? 

I och med Johans lilla snabbvisit uppe på scen tycks bandet ha fått en nytändning och visar nu med råge varför de är Lollapaloozas höjdpunkt. De kör på som ångvältar i den energiska “La Dee Da“, den tunga “Run”, fartfyllda “Monkey Wrench” och den vackra “These Days” som framkallar en liten tår i ögonvrån. Till och med tolkningen av “Been Caught Stealing” med gästspel av Lollapalooza-grundaren Perry Farell låter riktigt bra, även om jag förstått att många tyckte precis tvärtom i det fallet. 

“Thank you, that was a beautiful night” säger Dave Grohl till publikens jubel innan bandet avslutar på topp med “Best Of You” och “Everlong“. När 2019 sammanfattas så är framförallt “Best Of You” framförd under en vacker natthimmel, med en hetlevrad sånginsats och förföriskt musicerande av samtliga bandmedlemmar, en av de mest troliga anledningarna till att Foo Fighters mycket väl kan hamna på listan över årets konserter. 

 

 

SKRIBENT: André Millom (andre.millom@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Mattias Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se)
KONSERT: Foo Fighters
ARENA: Tower Stage, Lollapalooza/ Gärdet, Stockholm
DATUM: 2019-06-29
BÄST: “My Hero” och “The Best Of You”
SÄMST: “Sunday Rain”.