När två högaktuella band som Slipknot och Behemoth slår sina kloka huvuden ihop och ger sig ut på turné är närvaron obligatorisk. Dock avråds de med svagt hjärta från att delta i kaoset.
Behemoth
När Behemoth intar scenen till tonerna av ett hårresande intro är kvällens insatser redan höga. Specialeffekterna är maxade till hundra när den satanistiska mässan tar sin början.
Förväntningarna är till en början låga då minnet från Gefle Metal Fest 2019 fortfarande är intakt hos en dei i publiken. Detta suddas snabbt ut när Nergal visar att han minsann kan bemästra sina alster och mer därtill. I Loved You At Your Darkest (2018) är ett starkt album som blir mäktigare live. Att det har två år på nacken är inget som märks, baserat på publikens respons kunde albumet lika väl ha släppts igår. Samexistensen med sången och det instrumentala är så nära perfektion som det går att komma. Blow Your Trumpets Gabriel och Rom 5:8 är alster som endast borde spelas i en stor arena. Kontakten mellan musiker och publik är strukturerad och orubblig, gränser suddas ut och stundtals känns det som om alla står på scenen tillsammans. Inferno låter trummorna agera krypskytt och siktar träffsäkert på åhörarens ömma punkter. Parhästarna Seth och Orion är väl etablerad och deras samspel är storslaget, utan att ta bort fokus från musiken. Att kunna sortera ut och smälta alla intryck är bara att glömma under spelningens gång. Här är det tempo och hypnotisk påverkan som gäller rakt igenom.
Behemoth fortsätter att vara den adrenalinrush som drar oss rakt ner i syndens näste, även efter att elden skjutit i höjden för sista gången och rökmaskinen slutat välla ur sig tjock dimma.
Betyg:
Slipknot
Dolda bakom skrämmande masker och med på gränsen till obskyra texter har Slipknot i över 20 år satt skräck i både arrangörer, föräldrar och religiösa. Samtidigt som de levererar storslagna och pulshöjande shower världen över, ger de anarkin ett ansikte man inte suddar bort i första taget.
Att uppleva Slipknot live är som att få en injektion med adrenalinhöjande preparat rakt in i hjärtat. Det är med andra ord inget för den med svagt hjärta eller högt blodtryck. Klassiker som Wait and Bleed, New Abortion och Before I Forget blandas hejvilt med Unsainted, Nero Fortre och Solway Firth. A Liars Funeral från senaste albumet som hade varit ett mäktigt inslag uteblir tyvärr. Dock verkar Clown inte ha den bästa av dagar på kontoret och stundtals är det svårt att avgöra vad som ingår i showen och vad som är på riktigt. Trots att det är nio personer på scenen så går det stundtals att hänga med i allt som händer, även om ögonen får jobba hårt för att hinna med. Frontmannen Corey Taylor får hela Globen att sjuda av blandade känslor och allt från ungdomarna i sena tonåren till 40plussarna förenas gång på gång i städade versioner av moshpits. Det är svettigt, förföriskt och brutalt på samma gång. När People=Shit skanderas ut är nostalgin total, utan att för den delen bli överdriven. Oavsett vilken låt som spelas är gensvaret från åhörarna genomgående öronbedövande. Gruppen behöver knappast kämpa sig svettiga för att få med sig publiken, ändå ger det mer än vad många på deras nivå har gjort tidigare. Helheten med kaoset på scenen, ljusshowen och bakgrundsfilmerna är häpnadsväckande. Som tur var är det visuella på en sådan nivå att det inte tar över.
Som ett snabbverkande uppåttjack uppdelat på nio personer får över 12 000 personer varsin rejäl dos. Som alltid går tiden för snabbt när man har roligt och 17 låtar känns som alldeles för lite. Slipknot hade lätt kunna spela igenom hela sitt arsenal med album från början till slut utan att det hade påverkat kvaliteten på kvällens uppträdande.
Betyg:
SKRIBENT: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Jimmie Sonelius (jimmie.sonelius@rockbladet.se)
KONSERT: Slipknot och Behemoth
ARENA: Globen / Stockholm
DATUM: 2020-02-21
BÄST: Unsainted
SÄMST: De överförfriskade äldre männen som kastade ölflaskor ner i Golden Circle
