Skivpanelen listar nu albumen från OKTOBER 2021

2021-11-21 Jonas Lööw ALBUMLISTAN, ALBUMRECENSIONER

Då är det dags att summera OKTOBER månads album. Vår skivpanel har sonderat albumsläppen för 2021:s tionde månad och det är en mycket intressant lista, eller vad säger ni om CRADLE OF FILTH, JERRY CANTRELL, LUCIFER och NESTOR.

Annons 

 

Title1Data1
Band: Cradle Of Filth
Album: Existence Is Futile
Skivbolag: NUclear Blast
Releasedatum: 2021-10-22
LÄNKAR: | FACEBOOK | HEMSIDA | SPOTIFY | YOUTUBE |
SNITTBETYG: 8.3 / 10
Ninja Column 1Ninja Column 2
Jonas LööwFredrik Brolin
Bombastistk, maffigt, och som direkt skriven till en bra skräckfilm. Denna genre är normalt sätt inte min bag, men det finns några få undantag och Cradle Of Filth är ett av dem. Brukar sakna dynamik inom extreme och black genren. Ta Necromantic som exempel, inledningen är för mig genretypisk men två minuter in så byter låten helt skepnad. Låten byggs upp likt ett crescendo. Och så fortsätter hela albumet. Magiskt. Det är bland det bästa jag har hört med CoF på många år. Det är hårt och varierande och det stora snygga ljudet gör att allt blir pampigt. Det här kan jag lyssna på om och om igen och jag fastnade snabbt för låten Necromantic Fantasies med dess härliga variationer.
Tony AsplundAndré Millom
Pampigt, stämningsfullt, hårt, elakt, vackert! Cradle of Filth förfinar leveransen ytterligare sedan sist. 1h10min ren njutning med massa sköna musikaliska vändningar. Metal i alla dess former florerar och allt blandas så stilfullt! Doug Bradley - Pinhead himself - förgyller åter ett par låtar med sin berättarröst - härligt. Även om det egentligen kan finnas andra band inom extreme-metal som är mer tekniskt skickliga så kommer det i min värld alltid vara Cradle Of Filth som är mest autentiska. Deras kompromisslösa uttryck och deras välavvägda material som pendlar mellan black, grunge och det melodiösa kittlar alltid intellektet och en genomlyssning blir aldrig tråkig. Nu har de gjort det igen. I like!
Title1Data1
Band: Lucifer
Album: IV
Skivbolag: Century Media
Releasedatum: 2021-10-29
LÄNKAR: | FACEBOOK | HEMSIDA | SPOTIFY | YOUTUBE |
SNITTBETYG: 7.8 / 10
Ninja Column 1Ninja Column 2
Jonas LööwFredrik Brolin
Nicke Anderssons mångfacetterade skaparådra är ett smått unikum. Lucifer fortsätter släppa album som andas det bästa från 70-talet och namnsättning av album helt i Led Zeppelins stil. Johannas röst är magiskt träffsäker, som i låtarna Wild Hearses och Orion, kommer bli rejäla bilåkarfavoriter. Så häftigt att det finns musiker som vågar satsa på detta fortfarande 2021, jag tackar från hela mitt hjärta för det. På något sätt träffar Nicke Anderssons musikpilar alltid rätt hos mig och det ockultflörtande retrobandet Lucifer avviker inte från den regeln. Bara det tunga introt till favvon Wild Hearses och det KISS-doftande gitarrsolot i Louise ger mig rätt stämning. 70-talet i en modern och bra tappning.
Tony AsplundAndré Millom
Lucifer vandrar vidare på sin väg av tidig 70-tals hårdrock med ockulta teman. Vid första genomlyssningen känns det som business as usual, men eftersom blommar låtarna ut mer och mer. Visst attitydlöst flum dyker trots detta upp i vissa partier. I Archangel of Death, Cold as a Tombstone, Nightmare och Orion har de hittat heeelt rätt! Jag kallade Lucifers senaste album för ”melankolisk balsam för själen”. Jag står fast vid detta omdöme, men konstaterar att balsamen nu fått en hygglig uppgradering. Det mogna 70-talssoundet är intakt och melodislingorna gör sig med den fylliga sången alldeles utmärkt, rentav ljuvligt.
Title1Data1
Band: Jerry Cantrell
Album: Brighten
Skivbolag: Warner Music
Releasedatum: 2021-10-29
LÄNKAR: | FACEBOOK | HEMSIDA | SPOTIFY | YOUTUBE |
SNITTBETYG: 7,5 / 10
Ninja Column 1Ninja Column 2
Jonas LööwFredrik Brolin
Många låtar på albumet andas mycket Alice in Chains, men det finns mer än bara det. En slags fusion mellan grunge, 70-talsrock och country. Titellåten på albumet är ett starkt bevis på det. Jimmys starka sångkaraktär gör att man dras in i hans musikaliska värld helt utan motstånd. Älskar kombon mellan melankolin och de mer raka melodierna. Ett par av favoritlåtarna är Brighten och Siren Song. Rätt trevlig samling låtar i amerikansk anda. Det är inte helt olikt ett snällt Velvet Revolver men verkligen inte alls så smutsigt. Just smutsigheten är något jag saknar här och som jag skulle ha uppskattat. Nobody Breaks You är rätt lugn och skön.
Tony AsplundAndré Millom
I och med Brighten breder Jerry Cantrell ut en mysig variant av Alice in Chains. Svårmodet som Jerrys karakteristiska stämmor sätter sitter återigen som en smäck i episka albumöppnaren Atone. Det ligger en nerv och stämning över hela albumet som tar över en som lyssnare och alla känslor som han vill förmedla träffar en rätt i hjärtat. Det luktar Texas, det luktar Johnny Cash, det luktar Memphis. Jodå, Jerry Cantrell vet hur han ska koka soppa på en spik och få till ett fylligt, bluesigt rock n roll sound med en stor skopa country ovanpå det. Det låter moget och gemytligt, perfekt musik för en stämningsfull lång bilresa.
Title1Data1
Band: Nestor
Album: Kids In A Ghost Town
Skivbolag: Electric Lodge
Releasedatum: 2021-10-22
LÄNKAR: | FACEBOOK | HEMSIDA | SPOTIFY | YOUTUBE |
SNITTBETYG: 7,0 / 10
Ninja Column 1Ninja Column 2
Jonas LööwFredrik Brolin
ROCKBLADET.se 5 out of 10
Ska man säga bättre sent än aldrig? Ja Nestors album skulle typ egentligen släppts för över 30 år sen. Älskar man 80-talshårdrocken är detta album ett måste. Kombinationen mellan starka melodier, bra riff och fina syntslingor i bakgrunden. Lyckas man dessutom krydda albumet med ikoner från då, Samantha Fox, har man väl hittat hem. Jag tycker Tobbe ändå ha lyckats riktigt bra. On the run och 1989 är mina favoriter. Soundtrack till valfri film från 80-talet. Det låter som Europe. Det är välgjort och det finns en tydlig vilja att rikta sig mot radiolyssnarna. Det kanske gick hem hos mig på tiden då allt med en distad gura kallades för hårdrock. Synthmattorna fick mig dock att utvecklas i en annan riktning.
Tony AsplundAndré Millom
Just när man trodde att 80-talshårdrockskällan var helt uttömd på idéer och material kommer Nestor och visar att det minsann finns plats för mer. Sången, riffen, låtarna - det är drygt 40 minuters nostalginjutning - fast fräsch! Tongångarna förnimmer inte bara när Samantha Fox fanns på var tonårings näthinna - hon är dessutom med på plattan! Jag vill inte sträcka mig så långt som vissa andra och säga att detta är bästa albumet sen millennieskiftet. I övrigt kan jag dock instämma med hyllningskörerna och det är snudd på omöjligt att INTE ryckas med i de trallvänliga melodierna och förtjusas av de skamlösa 80-talspasticherna. Det Nestor gör är svängigt, härligt, publikfriande och äkta. Bandet är här för att stanna.
FÖLJ MIG
Latest posts by Jonas Lööw (see all)

Relaterade artiklar

Related Articles