Under avdelningen värdelöst vetande kan jag meddela att en grannes bil har ett registreringsnummer som börjar på YOB. Något som får mig att småle varje gång jag går förbi den nere i garaget. Troligtvis har ägaren inte en aning om hur fantastiskt coolt detta är.
YOB är inte en förkortning vilket man kanske kan tro. Det betyder ungefär “a rude, noisy, and aggressive young person” och har synonymer som yobo, bully, tough, ruffian, roughneck, rowdy, yobbo, hooligan, thug, lout och mugger. Eller kort och gott fuck på ryska. Högljutt är bandet definitivt och ibland aggressivt när allt annat än otrevlige frontmannen Mike Scheidt tar till avgrundsvrålen. Men även atmosfäriskt, progressivt och hypnotiskt.
“Tre bergtroll!” utbrister någon bakom mig när den reslige Scheidt äntrar scenen tillsammans med hårfagre basisten Aaron Rieseberg och skäggmurvlige trummisen Dave French (som vikarierar för Travis Foster). Och visst finns det något trolskt över såväl det visuella som ljudbilden trion bygger upp. Öppningen med Prepare The Ground bokstavligen dunkar oss rakt ner i underjorden och efterföljande Atma är så tung så att lagningarna i tänderna lossnar.
Från albumet Atma, som firade 10 år förra året och förärades en remastrad nyutgåva, får vi ytterligare två låtar och plattan utgör därmed halva setlisten. Senaste och tillika utmärkta släppet Our Raw Heart ignoreras helt men fick å andra sidan mest utrymme förra gången de var här. Scheidt har under första halvan av konserten micken åt sidan så att han står vänd in mot scenen under sånginsatserna vilket är lite udda. Rieseberg, i Neurosis-linne, behöver inte bry sig om någon mikrofon och tar ledigt hand om resten av scengolvet. YOB låter hårt utan att blir skränigt och lent utan att bli mjukt. Som ett vackert muller.
Ju tyngre och långsammare ett band spelar, desto längre skägg är det på publiken konstaterar vi innan konserten. I kväll är det riktigt långt men inte riktigt Sleep-långt.
Det är första gången jag besöker Slaktkyrkan sedan innan pandemin och både ljud och ljud är precis som tidigare väldigt bra. Kanske blir det väl högt en bit in i konserten då jag trots öronproppar får ett rejält tryck i hörselgångarna men det är väl i sin ordning antar jag. Kan för övrigt bara komma på Cirkus som en bättre konsertlokal i Stockholm där man ser och hör bra i princip överallt.
“We have two more songs and they’re long!” förkunnar sångaren efter dryga timmen och han lovar att nästa gång ska de mingla och även ha ny musik med sig. Det blir dock en ytterligare låt, Grasping Air, som en form av extranummer utan att bandet lämnar scenen. Vi klockar till slut in på 105 trollbindande minuter fördelade på åtta mastodontlåtar. Den meditativa resan har nått sitt slut.
Bildgalleri – YOB
Bildgalleri – Spirit Adrift
SKRIBENT: Fredrik Blid (fredrik.blid@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Oskar Wiklund (oskar.wiklund@rockbladet.se)
KONSERT: YOB (med Sprit Adrift som support)
ARENA: Slaktkyrkan / Stockholm
DATUM: 2022-05-17
BÄSTA LÅTEN: Prepare The Ground
BÄSTA MINNET: Den magnifika öppningen som kör över allt i sin väg.
LÅTLISTA – YOB – SLAKTKYRKAN
Prepare The Ground
Atma
The Lie That Is Sin
Upon The Sight Of The Other Shore
Adrift In The Ocean
Burning The Altar
Quantum Mystic
Grasping Air
- BILDGALLERIER: Majestic Mountain Label Nights - 2024-10-04
- FUZZPROFILEN: Robert Lamu från Skraeckoedlan - 2024-06-12
- The Black Crowes rock ‘n’ roll-hyllning i Köpenhamn - 2024-06-06
