Belphegor får dig att inse att du lever

Vad vore en rockfestival utan lite mörker, ondska och ockultism? Österrikiska Belphegor förser oss med just allt detta.

Mozart, Bruckner…och Belphegor? Kan det vara något? Ganska schyst klang ändå, väl?

Givetvis är det endast ursprunget från Österrike som black-metalbandet har gemensamt med dem två förstnämnda. Jag vågar påstå att Mozart trots sin otroliga musikalitet INTE hade kunnat tillfångata en publik efter mörkrets inbrott på det sätt som landsmännen Belphegor gör.

Annons 

 

Annons 

 

Scenen inne i Rockklassikertältet är så gott som nedsläckt och i skuggorna kan man ana upp och ned vända kors med en korsfäst Jesus. Belphegor själva är i vanlig ordning täckta av corpsepaint och blod. ”Det är slafsigt” som en kär kollega till mig så fint uttrycker det.

Soundet är fruktansvärt tungt, det gör ont i bröstet och hela kroppen vibrerar under spelningen. Ifall man någonsin känt Satans närvaro så är det i just sådana här sammanhang och hur paradoxalt det än må låta så är det en riktigt skön feeling, du inser att du lever så att säga. Den som gillar att bli uppfylld av black-metal då den är som mest tung och rå blev knappast besviken.

Möjligtvis hade barnet i mig önskat lite mer eld och blod, men å andra sidan kan ju inte alla vara som Watain. Ibland räcker musiken i sig gott och väl.

 

RB-Betyg-8_10

SKRIBENT: André Millom (andre.millom@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Mattias Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se)
KONSERT: Belphegor
ARENA: Rockklassiker-stage / Sweden Rock Festival
DATUM: 2022-06-10
BÄST: Basen som får hela kroppen att skaka.
SÄMST: Hade önskat att  något mer explosivt utspelat sig på scenen.
 

Relaterade artiklar