Med Guns ‘n Roses försenade framträdande på SRF år 2010 i minne och något som ska ha föranlett en klausul i bandkontrakten på SRF för att banden ska ställa sig på scen i tid, blir man ju bara förbannad när Guns ‘n Roses – alla är överens om det måste vara Axl – går på scenen cirka 30 minuter sent.
Det är så respektlöst mot flertalet festivalbesökare som hade planerat sitt festivalavslut enligt det fastställda spelschemat. Redan efter 20 minuters försening sågs gäspningar och burop från publiken. Sedan när de äntligen kommer in är det med en kalldusch utan dess like.
Redan från inledande klassikerna It’s so Easy och Mr. Brownstone märktes att något var fel. Det enda som var rätt var Duffs Sweden-T-Shirt. Kanske var de inte uppvärmda och behövde komma igång? Axl levererade muttrande låga toner, höga sura toner, sång i otakt och hoppade över något ord här och där. Helt klart ett band ur form. Att de har en taktfast rytmsektion i och med Duff McKagan och Frank Ferrer hjälpte föga och var en klen tröst till den slakt av deras låtskatt som utfördes.
Dynamiken och glädjen mellan originalbandmedlemmarna verkade dessutom inte vara helt där, vilket sken igenom när man såg lite sura miner mot Axl här och där. Är det så att detta enbart är en pengako numer där det inte alls handlar om musik längre? Duff och Slash rockade på dock, till och med till den grad att Slash ådrog sig ett sår på högerhandens lillfinger där man såg hur blodet smetades ut på gitarrkroppen. Men även Slash hade lite problem i de snabbare solopartierna här och där.
Med publikkontakten som Michael Monroe bjöd på timmen innan Guns ‘n Roses gick på scenen färskt i minne, som var ett skolexempel på hur en rockshow skall genomföras, förundras jag över Axls avsaknad av densamma. Han yttrade något oinspirerat ord här och där mellan låtar som inte ledde någonvart alls. Det kändes som om de enbart förlitade sig på fornstora dagars star power. Även om mycket finns där i Slash aura och Duffs coolhet så räckte det inte. Inte alls faktiskt! Att det dessutom kördes på med utdragna solon och sega mellanspel som bara ökade på den alltjämt pågående publikdecimeringen var ju helt obegripligt. Regel: Skippa långa solon, åtminstone på festival!
Det bjöds på några ljuspunkter dock. När Duff tog över mikrofonen och körde The Stooges-covern I Wanna be Your Dog fick öronblödningen vila lite – tack! De hade en Ukraina-flagga på varje sida av scenen och bildspelet till Civil War signalerade tydligt att låten var en protest mot situationen i Ukraina vilket höjde känslan något hos publiken. Från den snabba delen i November Rain till pausen innan extranumren verkade bandet hitta ett litet uns av feeling och gav ett något bättre framförande än tidigare. Äntligen fick de dessutom publikkontakt i och med allsången i Knockin’ on Heaven’s Door. Publikfavoriten Coma lyfte oss lite och även avslutande Paradise City, men det saknades mycket denna afton i övrigt.
Att de sedan dessutom drar över med 35 minuter hade ju varit skönt om det hade varit en magisk spelning, men det var det absolut inte. Jag har aldrig sett en sådan strid ström av publik som lämnat lördagens huvudakt mitt under spelningen som dessutom föranledde en lång kö ut från festivalområdet. Bara det är ju ett tecken på att det inte bara var jag som hörde konserten på samma sätt. Nej, Guns ‘n Roses – åk hem, träna och gör hemläxan och bjud på ett payback-gig till SRF-publiken, för det här var inte det crescendo som festivalens avslutande band ska bjuda på!
SKRIBENT: Tony Asplund (tony.asplund@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Tony Asplund (tony.asplund@rockbladet.se – mobilkamera, GnR tillät inga fotografer i fotodiket)
KONSERT: Guns ‘n Roses
ARENA: Festival Stage @ Sweden Rock Festival
DATUM: 2022-06-11
BÄSTA LÅTEN: Duff samt Coma och Knockin’ on Heaven’s Door
FRÅGA 1: Nu när Michael Monroe fanns på området, kunde inte Guns ‘n Roses bjudit upp honom på scen och kört antingen Bad Obsession eller Ain’t It Fun som han medverkar på på skiva?
FRÅGA 2: Vad var grejen med Axls alla T-Shirt-byten, han bytte tischa runt 6-7 gånger under konserten. Hur mycket svettas karln?
LÅTLISTA – GUNS ‘N ROSES– SWEDEN ROCK FESTIVAL
It’s So Easy
Mr. Brownstone
Chinese Democracy
Slither
Welcome to the Jungle
Better
Double Talkin’ Jive
Back in Black
Estranged
Shadow of Your Love
Reckless Life
Live and Let Die
Rocket Queen
You Could Be Mine
I Wanna Be Your Dog
Absurd
Hard Skool
Civil War
Sweet Child o’ Mine
November Rain
Knockin’ on Heaven’s Door
You’re Crazy
Nightrain
Coma
Patience
Wichita Lineman
The Seeker
Paradise City
