Wolf Alice – En ensamvarg på scen

Wolf Alice är ett av nutidens indierockband som gjort en kometkarriär, men ändå inte dykt upp på allas radar. Londonvännerna har på dryga 10 år etablerat sig med tre superba album. Som genrekameleonter kan de gå från folk till punk, rock och atmosfärisk indierock. När de nu ställer sig på Lollapaloozas scen är det något som skaver.

Publiksiffran är blygsam, och publiken i sig så där typisk svensk som en svensk publik kan vara. Avvaktande och lite stel. Bandet känns darrigt från headbangervänliga öppningsnumret Smile, men växlar upp en växel – dock inte mer. Bandet känns trött, oengagerat och dynamiken mellan publik och band gör att de gnistor som potentiellt kan tändas uteblir. Ingen låt spelas med finess eller väcker publikens intresse något nämnvärt.

Setlisten är inte direkt vågad, konserten är kort, men inget maximeras eller utmanas. Det är lite konstigt och otacksamt med festivalspelningar. Många är inte ens där för musiken utan står vid Gott och Blandat-tältet och försöker vinna på Gröna Lund-liknande aktiviteter, och folk sköter sitt. Vissa band får otacksamma publiksiffror kopplat till deras generella storhet i andra länder. Wolf Alice är inget undantag. Hemlandet England och nyligen avslutade Glastonbury (som många skrev och sa var den bästa upplagan hittills) gav bandet ett massivt välkomnande. Dynamiken som uteblev under denna konsert fanns med överflöd för bara några dagar sedan.

Jag är besviken på publiken och bandet. Hoppas bättre nästa gång när bandet kommer tillbaka till Sverige i höst.

 

 

SKRIBENT: Philip Almen (philip.almen@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Mattias Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se)
KONSERT: Wolf Alice
ARENA: Tower Stage / Lollapalooza
DATUM: 2022-07-03
BÄST: Bandet är bra och tight, utan tvekan. Och sångerskans Ellie Rowsells röst passar vilken genre som helst.