Härlig stämning på Abyss Festival!

Med en festival som varit planerad sedan länge och jag sett Maja själv promotat den outtröttligt och obevekligt online samt på evenemang och konserter, hade en stor längtan till helgen med stort H vuxit sedan i våras. Upplägget med food court utomhus och ett avsides relax-område inomhus i det vita rummet med bord, merch och tattoo funkade riktigt bra. Trots att lördagens huvudakt Triumph Of Death ställde in sin medverkan med en minst sagt kryptisk anledning om att de blivit utsatta för anspelning på våld på morgonen dagen före deras spelning, gick Abyss Festival av stapeln fullpackat med folk och härliga framträdanden. En lyckad festival!

Annons 

 

Annons 

 

Obliteration

Med nästan som en dödsmetalpunkvariant av Bokassa intog norska Obliteration den lilla scenen med att Sindre tog i från tårna med sina höga avgrundsvrål. Med ett bra tempo med hyfsat fullt framför scenen tryckte de på ordentligt med sina råa och raka framtoning på scenen. Det var en skön publik som hade slutit upp till Obliteration som värmde ordentligt trots att lokaldörrarna var öppna mittemot scenen och släppte in gott med kalluft. Att någon försökte sig på lite crowdsurfing var bara härligt! Bra energi på scenen,

Nifelheim

Nifelheims spelning på hemmaplan blev precis allt och lite mer än vad man hade önskat sig. Med sin kompromisslösa klassiska raka black metal sätter de direkt stämningen i och med att vi kastas in i Black Evil. Det hela var kantat med en härlig mystik och lite kuslig belysning som bara gjorde hela konserten exakt sådär fängslande när precis allt stämmer. Ja, nästan allt stämde iallafall – vissa solobitar var lite knackiga, det där spindelnätet på förstärkaren som såg ut som att vara inköpt på Buttericks var väl kanske inte den bästa investeringen och fejkgitarren som får lite eld i slutet på konserten var väl lite väl futtig. I det stora hela var dock detta verkligen bara små anmärkningar som absolut inte störde den mörka framtoning och black metal som de tryckte in ordentligt och hårt i våra ansikten och hjärtan. När en crowdsurfare blev kastad över kravallstaketet vid scenen såg det så komiskt ut, hoppas han klarade sig ok, men det fick flera av oss att skratta till lite rått. Possesed by Evil tillägnades Jon Nödtveidt som var med och lade solon på några av deras tidigare alster. När jag gick från konserten kände jag mig nöjd och glad med en nyvunnen mersmak för Nifelheim.

Natur

Amerikanska Natur med sin mer klassiska metal påvisade ingen större energi och hade bedrövlig publikkontakt. Sången och solona var mest sura hela tiden och det hela kändes hafsigt framfört. Antalet folk i publiken – vilket var få – talade sitt tydliga språk. De hade några få ljuspunkter i en del instrumentala tyngre passager där de riffade på helt ok, men i stort kändes det tyvärr som ett oinspirerat, orepat och väldigt ringrostigt framträdande.

Watain

Watain hittade hem på Abyss festival. Efter bottennappet Natur kom jag in till stora scenen och möttes av Watains härliga scenbygge som mest kan beskrivas som en offerplats där trumpodiet nästan liknade ett altare och allt var kantat med stearinljus och eld. Det var som att hitta hem och förväntningarna höjdes ordentligt. Konserten inleds med att Erik kom in och ritualmässigt tände upp de två Watain W:na placerade på var sin sida av trumsetet och mer eller mindre proklamerade att “Nu jävlar kör vi!”!!! Och visst blev det åka av ordentligt från start i och med öppningsspåret Ecstasies in Night Infinite från senaste plattan med ett jävla drag. Med en härlig publik som matchade bandet från start var det bara att åka med på det härligaste av härliga black metal-tåg som finns. Det gick ordentligt vilt vid scenkanten då det rapporterades om brutna revben, näsor och nån som skar sig självmant. Det var blod. Det var eld. Det var död! Och att de just körde Bathory-covern A Fine Way to Die in ett trippel-cover-sjok bland låtar från Merciless och Dissection var ju väldigt passande och framförallt helt fantastiskt. Att det står en kandelaber på varje sida av trumsetet med otända ljus vilka viker sig sakta ner mot golvet under konserten är ju bara det en skön och ond sceneffekt för sig som dessutom visar hur varmt det var med all eld. Efter härliga avslutande Malfeitor avslutade Erik det hela med sin ritual vid “altaret” och tackade Göteborg som fan! Hela konserten kändes som en grym seans i black metalens tecken där alla fick det de behövde. Det kändes enbart lite för kort. Men det är väl så, underbart är kort. Ge mig mer Watain live! Nu!

Bilder Abyss Festival Dag 1: Fredag 4/11 2022:

Razor

Klassiska thrasharna från Kanada i Razor skulle dra igång 1930 och bara 5 minuter innan så hissades deras lilla backdrop upp. Det såg lite ut som ett Spinal Tap-moment och bådade inte gott för framträdandet. Inledningsvis var det lite problem med gitarrerna som behövde fixas lite innan de kunde köra igång. Oj oj oj, mer Spinal Tap… Men WTF! När de väl kom igång var det som att trycka på en knapp. Det var från 0 till 100 direkt. Ren Thrash-magi från förr bara materialiserades och de vilsna gubbarna på scenen utbyttes till en väloljad maskin som bara tryckte ut thrash-dänga efter thrash-dänga! Allt med en härlig publikkontakt, energi, rörelse och värme under en konsert som man inte ville skulle ta slut!

Flames

Visst kan Flames trycka ut bra thrash fortfarande och visst var den något mindre publik som var på plats oftast med på noterna om ändock mer på mysnivå. Det hyvlades ut mestadels låtar från de två första plattorna och det var så klassikt det går vilket var härligt, men var var samspelet inom bandet, nåt fattades. Hade de inte repat ordentligt innan spelningen? Bli lite argare, nöt på några dagar och nätter i replokalen och kom tillbaka!

Samael

Med sin lite industriella metal kändes det inte som om Schweiziska Samael passade in i lineupen riktigt på lördagen. Det var mest thrash och lite döds, och Samael. Visst körde de hela skivan Passage plus några extra låtar på slutet och visst var det kraftfullt, bra framfört och såg visuellt bra ut. Men något fattades, det var lite stolpigt och tyvärr inte alls någon nämnvärd stämning att ta på.

Whiplash

Holy shit! Whiplash gjorde sin första svenska spelning på lilla scenen på Abyss Festival. Det var packat framför lilla scenen där sångaren Tony Portaro tillika Whiplash urfader tillsammans med sitt fullkomligt slaktade resten av startfältet på lilla scenen denna helg. Jubel! Nävar i luften! Moshpit! Vilken urladdning! Spelglädjen märktes tydligt och de hade verkligen en grym publikkontakt där Tony hade koll på allt. Han gav plektrum till de framför scenen direkt i handen till en del lyckliga fans. I slutet av setet fick publiken frågan om vilken låt de ville höra och efter en del utrop föll valet på Spit on Your Grave. Avslutande Power Thrashing Death hade jag väntat sedan mina tonår att få höra live och nu när jag äntligen fått göra det trots att det tog så lång tid att uppfylla så måste jag säga att det var en av årets härligaste live-minnen. Fick dessutom lite whiplash-känning i nacken efter konserten – verkar som om jag skötte mig ordentligt där!

Deströyer 666

Inkastade som ersättare till Triumph Of Death i sista stund fick sångaren kasta sig på ett plan från Australien mot Sverige och bandet in i en replokal för att putsa av rosten på låtmaterialet innan han skulle anlända precis i tid till konserten. Tyvärr var planet försenat och nån gitarr glömdes på Landvetter så konserten startade 40 minuter sent inför en något decimerad publik som inte orkade vänta eller var slut efter helgens tidigare drabbning. Med sångarens något plumpa och minst sagt tveksamma uttalanden på tidigare konserter var jag lite orolig över hur detta skulle gå, men turligt nog höll han sin tunga i styr. De levererade en bra show med tung metal och fick besök av några bandmedlemmar som stått på samma scen tidigare under helgen under näst sista låten Motörhead-covern Iron Fist vilket höjde stämningen något under den försenade avslutningen. En klart godkänd spelning.

Bilder Abyss Festival Dag 2: Lördag 5/11 2022:

SKRIBENT: Tony Asplund (tony.asplund@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Jelena Sulce (jelena.sulce@rockbladet.se), Flames / Whiplash (mobilbilder): Tony Asplund (tony.asplund@rockbladet.se)
KONSERT: Abyss Festival
ARENA: Gothenburg Film Studios / Göteborg
DATUM: 2022-11-04 – 2022-11-05

Relaterade artiklar