Skivpanelen lever! Listar nu albumen från NOVEMBER 2022

Den här mannen är ett geni. Så mycket karisma, så mycket fingertoppskänsla, så mycket musikalitet och så mycket kreativitet i en och samma artist. Det är nästan orättvist hur en och samma person kan sitta på så mycket begåvning. Med det sagt är inte det här det bästa vi hittar i hans diskografi. Det är högt och lågt, ibland smattrar det till lite extra men många låtar är förvånansvärt softa, svala och intetsägande. Hade de framförts av någon annan än Devin hade det hela behandlats med en axelryckning. Den nerv Devin dock lägger på sitt material får det ändå att kittla till och över lag var detta en trevlig lyssning. Men inför nästa album hoppas vi ändock på något ännu mer explosivt.

Annons 

 

Get rollin är ett mycket passande namn för ett Nickelback-album för rulla med är precis vad de lyckats göra i förvånansvärt många år. De balanserar precis på linjen mellan rock och pop och har lyckats med konststycket att reta gallfeber på ”true metalheads" men också fått en del hits på de mer kommersiella kanalerna. På detta album blir det mer av detsamma. Du vet precis hur Nickelback låter. Du kan skrika ut glåpord om förutsägbar vice versa men ingen kan göra radiovänlig poprock som pekar finger åt hatarna på samma effektiva sätt som dessa herrar. Det i sig är värt en liten applåd.

Doomens gudar kan fortfarande och förblir ohotade på sin tron. Det är smått surrealistiskt att tänka att bandet som slog igenom på bred front med Messiah Marcolin som sångare under 80-talet skulle fortsätta utvecklas med Marcolins företrädare Johan Längqvist tillbaka vid micken, men där är vi. Den energi bandet hittade vid förra plattan, fullträffen ”The door to doom” är intakt även på ”Sweet Evil Sun” och den bastanta ljudbilden, med hjärtskärande texter, tunga riff och kraftfull sång kan ta mig fan inte bli bättre än så här.

Ett band som släpper sitt tredje album, hela 34 (!) år efter det senaste. Hur ska det här lilla bortglömda bandet egentligen ta sitt sound in i 20-talet och bli relevanta? Det vore faktiskt en fråga för Jeopardy. Här finns i alla fall inget att hämta utan här har vi ett album som är lika fantasilöst som sin titel, ”III”. Det svänger på sina håll men låter egentligen som vilket garageband som helst. Ses om ytterligare 34 år.