När mörkret lagt sig efter Deep Purple så var det dags för Europe att rocka natten precis så som de proklamerar i sin Rock The Night hit och visst gjorde de som de lovat. Det var en superskön stämning där främst Joey spred energi understöttad av bandet!
En nästan övertaggad Joey Tempest intog och rörde sig energiskt överallt omkring på scenen. Norum briljerade med känsla på gitarr, han kan nästan spela vad som helst och få det att låta riktigt bra och är precis som Joey sa under konserten “En levande legend!“, men visst dök en del missar upp även från Norum, men det störde inte alls mycket då han hade en sorts finess, ton och sväng som gör att det räddade upp det. Mic Michaeli och John Levén rörde inte på sig så mycket och uttryckte sig nästan minimalt, men men den pondus de besitter underströk de ändå på något sätt den råkraft som Europe besitter. Europe är fortfarande helt klart ett liveband av rang som definitivt är bättre på scen än på skiva.
Under Superstitious berättade Joey att “Vi var på turné med ett band förra året och vi lärde känna dem mycket bättre då. Tyvärr har de tänkt att sluta, men om tillräckligt många spelar in och delar den här prylen så kanske de ändrar sig!“. Sen drog de igång Here I Go Again med Whitesnake tillsammans med publikens allsång och hoppas att meddelandet når herr Coverdale & Co så de tänker om lite och kanske drar av nån spelning till för det lät rätt bra förra året på Partille.
Carrie plockade de upp i setet efter upptakten till en tidigare SRF-konsert och den har dykt upp här och där i deras set sedan dess. Men fast den är en publikfriarlåt med stor allsång så kändes den lite seg tyvärr precis som Heart of Stone. Däremot när Joey drog på sig en gitarr under Ready or Not och teamade upp mitt på scenen tillsammans med Norum då brände det till ordentligt.
Jag ser ändå hellre mer nya låtar i låtlistan då Europes nytändning från det att de återgrupperades i slutet av 2003 har pumpat ut i princip idel kanonalbum. Det finns gott om nytt supergrymt material som behöver få luftas mer live. Vi får 4 låtar från 4 av de 6 album som de knåpat ihop sedan nystarten, men jag saknar låtar från de briljanta plattorna Start from the Dark och Bag of Bones som dissas helt i setet. Skärpning! Att toksköna leveranser av Scream of Anger och Stormwind från Wings of Tomorrow samt Seven Doors Hotel från debutplattan spelas lindrar dock avsaknaden av dessa pärlor något, så ok då.
Första extranummret Cherokee med allsången satt riktigt bra. Den obligatoriska konsertavslutaren The Final Countdown som för övrigt har nästan helt otroliga en halv miljard spelningar på Spotify och 1.1 miljard spelningar på YouTube var fortfarande kul att höra live och det vore lika konstigt som att Deep Purple skulle skippa att spela Smoke On The Water om de droppade den från setet. Dock hördes en liten bitvis grötighet i solot i snabba delarna från Norum – de där grejerna borde väl sitta nu? Annars fanns inget som helst att klaga på.
Trots en del små dippar visade Europe att gammal är äldst och drar det hela i hamn med den äran. Med sina 40 år som band sitter mycket i ryggmärgen, men de visade att de kan minsann fortfarande leverera på samma nivå som tidigt i karriären. Om du har biljett till jubileumskonserterna på Cirkus i höst kan du skatta dig lycklig, för du kommer just gå lycklig från de konserterna då precis som vi gjorde på Sweden Rock!
TEXT: Tony Asplund (tony.asplund@rockbladet.se)
FOTO: Basse Hellgren (basse.hellgren@rockbladet.se) och Fredrik Olofsson (fredrik.olofsson@rockbladet.se)
KONSERT: Europe
ARENA: Rock Stage/Sweden Rock Festival
DATUM: 2023-06-08
- The Rising Four på SURR ARENA i Göteborg - 2024-11-29
- Tungt och ösigt med Black Stone Cherry - 2024-06-14
- Publiken var ett med Parkway Drive - 2024-06-13
