Ett värdigt farväl av Eldkvarn

Eldkvarn är ett av de band som betytt allra mest för mig sedan jag blev ett fan någon gång under andra halvan av 90-talet. Som född och uppvuxen i Norrköping har jag känt en stolthet att komma från samma stad som Plura, Carla och Tony. Det finns låtar för alla sinnesstämningar och tillfällen och Eldkvarn har onekligen varit en av de där grupperna jag gått hand i hand med genom halva livet. När jag 2012 lämnade Norrköping för Stockholm, precis som Kungarna Från Broadway gjorde 40 år tidigare, blev igenkänningsfaktorn ännu högre i texterna om att lämna och återvända till sin hemstad. Som låtskrivare håller jag Plura näst högst i Sverige, bara Ulf Lundell är vassare i min bok.

Annons 

 

Karriären har varit en del upp och ner där helt magiska tillställningar har blandats med rätt ljumna kvällar på jobbet. Dock har skivkatalogen varit genomgående stark sedan Plura började skriva mer personligt från och med Utanför Lagen (1986) och framåt. Att släppa tre av sin allra bästa album (Atlantis 2005, Svart Blogg 2007 och Hunger Hotell 2008) över 30 år in i karriären är inte annat än oerhört imponerande.

När nu Eldkvarns saga till slut skulle summeras med två utsålda kvällar på hemmaplan har mina känslor varit blandade. Givetvis jättekul att det blir ett ordentligt avslut med hela gänget samlat men samtidigt fanns en oro för själva leveransen. Bandet har inte spelat ihop sedan 2015, åldern börjar komma i fatt bandmedlemmarna och Pluras och Tonys hälsa är allt annat än bra. Men Eldkvarn är alltid Eldkvarn skulle det visa sig.

Hela bandet lirar sådär luftigt och fritt men samtidigt tajt som de alltid gjort. Alla år på vägarna och i repan har satt sig i ryggmärgen. Visst slarvas det lite från framförallt Pluras sida som glömmer några texter och svamlar bort sig i mellansnacken men det har vi såklart överseende med de här kvällarna. En rolig detalj är att professorn Claes von Heijne under första kvällen börjar spela introt till Alice (som redan framförts) innan I Skydd Av Mörkret. Inte bara jag som tycker att de pianoslingorna påminner om varandra. Hela bandet ser ut att trivas och känslan i framförandet finns definitivt där. Plura må vara sliten men rösten låter fortfarande stark och ljudet är, som oftast på Eldkvarns spelningar, fläckfritt.

Kungen av alla kungar på scen är Carl Stefan Jonsson. Lillebrorsan som alltid fått stå i skuggan av sin storebror. Underskattad både som låtskrivare och gitarrist. Då både Plura och Tony sitter ned större delen av kvällarna blir Carla den enda i frontlinjen som står upp hela tiden. Den nyblivne 70-åringen är i högform och han blir kaptenen som styr den här skutan i hamn. Extra mycket får han briljera i sina tre låtar Kungsholmskopplet, Runt Solen och Ingen Lätt Match, Bobbo. Hade han även fyrat av Ett Litet Finger och 7:e Våningen hade jag gått på moln hela vägen hem till Stockholm.

Ännu en gång slås jag av vilken makalös låtkatalog det här bandet har där de stora hittarna blandas med mer sällan spelade pärlor. Själv blir jag överlycklig av att äntligen få höra Jag Är Bättre Än Dig och Älskaren Från Det Öde Landet live för första gången. Publiken slukar allt och det är allsång mest hela tiden under två fantastiska kvällar där ett perfekt konsertväder råkar infinna sig under ett minst sagt väderlynnigt juli. Setlisten för de båda kvällarna innehåller ungefär samma låtar men i lite olika ordning där den första kvällen är något mer strukturerad och den andra mer lös i tyglarna och dessutom innehåller inte mindre än 3 encores. Där kramar bandet ur sig det allra sista och det känns som samtliga låtar som repats in luftas här. Vi landar på 25 låtar och en speltid på 2 timmar och 15 minuter den första kvällen och 2 timmar och 45 minuter fördelat på 29 låtar under avslutningskvällen. Bjussigt värre och det känns verkligen att Eldkvarn vill ge publiken det där lilla extra under det här farvälet.

Det har pratats en del om olika gästartister innan de här gigen, något Eldkvarn varit frikostiga med under bl a sina jubileumspelningar och Cirkus Broadway-konserterna på 80-talet. Nu stannar det vid en annan Norrköpingsson, Markus Krunegård, som gör en finfin insats i Nånting Måste Gå Sönder. Visst är det en kul grej med gästartister men här är det helt rätt att fokus läggs på bandet Eldkvarn en allra sista gång.

Det blir ett relativt anspråkslöst farväl av Norrköpings alldeles egna The Band. På backdropen rullar bandfoton från den långa karriären förbi blandat med bilder som förstärker texterna i vissa låtar. Inga stora gester eller vemodiga brandtal och en milsvid skillnad mot när ett annat svenskt band, Kent, tog farväl under välregisserade bombastiska former 2016. Men det är precis som det ska vara med Eldkvarn, de fantastiska låtarna och spelskickligheten får tala.

Sveriges bästa band genom tiderna!” utbrister Krunegård från scenen och det är bara att instämma. Tack för allt, ni lirade i en egen liga!

SKRIBENT: Fredrik Blid (fredrik.blid@rockbladet.se)
MOBILFOTON: Fredrik Blid, Mattias Persson och Rickard Engstrand
EVENEMANG: Eldkvarn
ARENA: Götaparken, Norrköping
DATUM: 25/7 och 26/7 2023
BÄST: Att det blev ett värdigt farväl av Sveriges bästa band
SÄMST: Insikten att det nu verkligen är över.

LÅTLISTA 25/7
27
3:ans spårvagn genom ljuva livet
Fulla för kärlekens skull
Alice
Tag min hand
Jag är bättre än dig
Vår lilla stad
Nånting måste gå sönder (med Markus Krunegård)
Ett hus på stranden
Landsortsgrabb
I skydd av mörkret
Kungarna från Broadway
Kärlekens tunga
Kungsholmskopplet
Jag är det hjärta
Pojkar, pojkar, pojkar

ENCORE:
Som om du var här
Nerför floden
Ingen lätt match, Bobbo
Du älskar inte mig
Största skvallret i stan
Runt solen
Jag har gjort det igen
Barn av sommarnatten
Somliga går med trasiga skor

LÅTLISTA 26/7
27
3:ans spårvagn genom ljuva livet
Fulla för kärlekens skull
Tag min hand
Jag är bättre än dig
Vår lilla stad
Nånting måste gå sönder (med Markus Krunegård)
Ett hus på stranden
Ett fall av kärlek
I skydd av mörkret
Kungarna från Broadway
Kungsholmskopplet
Kärlekens tunga
Alice
Jag är det hjärta
Pojkar, pojkar, pojkar

ENCORE:
Som om du var här
Nerför floden
Älskaren från det öde landet
Du älskar inte mig
Största skvallret i stan
Runt solen
Landsortsgrabb
Barn av sommarnatten
Somliga går med trasiga skor

ENCORE 2:
Ingen lätt match, Bobbo
Nådens hand
Inget bra för mig själv

ENCORE 3:
Jag har gjort det igen

Relaterade artiklar