Nio band stod redo att röja och mangla på årets Krylbomangel 1 juli

Kl 05:20 den 19 juli 1941 exploderade ett tyskt tåg fullastat med ammunition på stationen i KrylboAvesta i södra Dalarna. Om Krylbomangeln hämtat inspiration från den händelsen ska vi låta vara osagt, men en explosion i ljud och band fick besökarna på Torp utanför Krylbo i alla fall vara med om när mangeln för andra året arrangerades lördagen den 1 juli.

Nio mer eller mindre kända band stod för underhållningen på lördagskvällen, nio band med olika
bakgrund och olika inriktning i sin musik. Men gemensamt för alla band var att de var där för att röja,
mangla och ge publiken en kväll att komma ihåg under lång tid framöver. Två scener fanns från
början till förfogande, en stor ute och en mindre inne, men man ändrade sig i sista dagarna till att
köra allt ute om vädret tillät det, alternativt flytta in allt om det skulle behövas. Vädergudarna måste
dock gilla den här sortens musik, för regnet gjorde under lördagen ett uppehåll och tillät att allt
genomfördes på utomhusscenen.

Den ständiga önskan efter att det ska finnas en festival i Avesta, och då vara av det tyngre slaget, fick
arrangören Emil Lantz att starta mangeln. Emil som själv spelar trummor i två band som lätt skulle
platsa på festivalen, Parasit och Chainwreck, har sedan han arrangerade Dalapunken i Avesta parken
2015, med bland andra No Fun At All och Exploited, haft planer på att köra igång Krylbomangeln.
Emil står också som ensam arrangör av festivalen, med allt från planering, förarbete och bokning av
band, men får ovärderlig hjälp av gänget bakom och personalen på Torp, volontärer och inte minst
vänner

(Arrangör Emil Lantz)

Strax efter klockan 17 var det så dags för första bandet att inta scenen. Lýsis från Falun var bandet
som fick äran att öppna festivalen, och det gjordes på bästa sätt. Med melodisk metalcore och growl
visades publiken vad som kunde förväntas av kvällen

Andra band upp på scenen var Maniak, även de från Falun. Här byttes dock det melodiska ut mot
black/speed/trashmetal med influenser av bland annat tidiga Venom och Bathory. Hade publiken
haft minsta tvekan om vad för sorts arrangemang man tagit sig till, så försvann det nu. Fullt ös från
första till sista tonen.
Tredje band upp var grabbarna i Borlängebandet Xion. Trashmetal från Dalarna när det är som bäst.
Bandet spås en lysande framtid, och dessa grabbar är hungriga vilket syns när de spelar. Tajt, ösigt
och grymt bra, det syns och hörs att de har roligt när de spelar

Punk, ska och rock’n’roll bjöds när Falubandet The Sensitives som fjärde band gick upp. Och här fick
de som även gillar annat än hårt mangel sitt. Trallvänligt, men fortfarande ösigt kan väl sammanfatta
vad bandet bjöd på.

Nummer fem upp var The Hymans från Ludvika. Med dofter från 70-talets Ramones bjöds publiken
härlig punkrocknroll, både vad gäller musik och scenframträdande.
Twin Pigs från Stockholm fick gå upp som sjätte band, och där steppades också nivån på publikfrieri
upp ett antal snäpp. Inte för att de andra banden var dåliga, tvärtom så visade alla banden
uppskattning och tacksamhet till publiken. Men här gick man ett steg längre. Sångaren lämnade
redan under första låten scenen för att tillbringa resten av konserten ner bland publiken. Mosh pit,
crowdsurfing och att låta publiken vara med till 100% gav tillsammans med blandningen av punk och
hardcore en grym upplevelse.
Sista band från Dalarna upp på scenen var ”veteranerna” i Asocial. Att man hållit på sedan tidigt 80
tal kanske syns, men det hörs inte. Klassisk punk i 110 km/h och ett till synes outtröttligt band bjöd
upp till en härlig nostalgi stund, där man fick uppleva lite hur det var när det begav sig.

Wolfbrigade var nästa och näst sista band på scenen. Hardcore punk i högsta klass var vad publiken
bjöds, och även om temperaturen i luften började sjunka så gjorde man ett riktigt bra jobb för att
hålla publiken varm.
Sista bandet och grymmaste/hårdaste under kvällen var Defleshed. Death/trash, mörkt, hårt, kallt
och brutalt. Tyvärr hade publiken tunnats ut mot slutet, men de som förhöll sig kvar fick en värdig
avslutning på kvällen. En timmes brutalt manglande ackompanjerat av stroboskopljus som var det
som förde min tankar in på den i början nämnda smällen i Krylbo 1941, denna gång dock som tur var
utan tyska krigsherrar, världskrig eller några allvarliga skador

Och för att summera alltihop så kan man säga att det var en grymt bra kväll, med musik för många
smaker, trots att allt gick åt det brutalare och hårdare hållet. Dalarna har otroligt många bra band i
den här genren, och banden utifrån gjorde vad som kunde förväntas med råge. Alla banden
lovordade också arrangemanget, vilket sammanfattas bra av orden från ett av banden, ”Vi är vana att
spela på större arenor med högre gage, men när Emil hör av sig då ställer man upp”.
Vi får nu hoppas att Krylbomangeln återkommer 2024, och att det sprider sig så att publiken hittar
hit i större utsträckning.

BETYG: 8 av 10
SKRIBENT: Magnus Wågström
FOTOGRAF: Magnus Wågström
KONSERT: Krylbomangeln
BAND: Lýsis, Maniak, Xion, The Sensitives, The Hymans, Twin Pigs, Asocial, Wolfbrigade och
Defleshed.
DATUM: 2023-07-01
PLATS: Torp, Krylbo
PUBLIK: Ca 400
BÄSTA: Hela kvällen, trevligt arrangerat, grymma band och en härlig stämning
SÄMST: Att inte fler hittade hit. För att en sån här tillställning ska överleva behövs publik, och med
tanke på att du fick nio grymma band för vad en pizza och två öl kostar på lokala puben så är det
skrämmande att inte fler tog sig hit.

Se alla bilder nedan!

WOLFBRIGADE

DEFLESHED

ASOCIAL

HYMANS

THE SENSITIVES

TWIN PIGS

MANIAK

LYSIS

XION