Det är kanske inte samma hysteri kring våra finska monstervänner i Lordi som det var efter Eurovision-vinsten för 18 år sen. Men det är ändock ett fanatiskt litet community som samlats på Klubben denna kväll för att njuta av monstruös underhållning.
För flera år sedan gjorde jag en intervju med Snowy Shaw. Där sa han bland annat att “hårdrock tenderar till att vara lite barnsligt med mycket drakdödar texter och överdådiga hjälteposer”. Just dessa ord kommer upp i huvudet under kvällen med All For Metal och Lordi. Två band som kör på det extravaganta temat vad gäller både scenshow, uttryck och sound och som tycks ha anammat Yngwie Malmsteens uttryck “More is more”. Barnsligt? Ja. Bra? Oklart. Underhållande? Ja.
All For Metal:
Haha, ja jisses. Ta alla former av övertydliga gimmickar som förekommer inom rockvärlden och sätt in dem alla i en och samma gryta, så får du detta band. Bara bandnamnet All For Metal vittnar ju om att det knappast är den stora depressionen som bandet kommer avhandla. Får vi se rustningar och svärd på scenen? Japp! Får vi se Tors Hammare? Japp! Får vi se ansiktsmålningar? Japp. Får vi se ett halvnaket muskelberg till viking som kallar sig “The Mountain of Power”? Jajamen! Föga förvånande har det här bandet uppgett att de haft Manowar som förebild och att deras mål är att få fler att upptäcka “klassisk metal”.
Ett ambitiöst mål kan tyckas, men hur bandet faktiskt lyckas med uppgiften känns mer oklart. Det ska sägas att de två sångarna, tenoren Antonio Calanna och basen The Mountain of Power (eller Tim Schmidt som han egentligen heter) båda två sjunger skapligt och även gitarristen Jasmin Pabst tar för sig bra av scenen och förför med sitt spelande. Emellanåt känns dock detta framträdande med sina, för att återigen citera Snowy Shaw, “överdådiga hjälteposer” lite som en parodi. I undantagsfallet “Legends Never Die“, en pampig och finstämd powerballad om älskade som gått förlorade, så blir det här konceptet lite väl övermäktigt med sin rekvisita samt låtar som “Raise Your Hammer” & “Born In Valhalla“. Men å andra sidan, så vafan. Melodierna är medryckande och bandets spelglädje smittar av sig ordentligt på publiken som sannerligen får en show. Ibland räcker det långt att få koppla bort seriositeten och bara få skratta lite.
Lordi:
De här älskvärda monstren har ju egentligen inte en särskilt stark låtkatalog. Själva Eurovisionvinnaren kan såklart alla skråla med till, men sen är det egentligen ganska skralt med hits, så att säga. Trots detta så går det dock inte att vifta bort det faktum att Lordi har ett gäng med bra trogna fans på plats i afton, ett helt gäng åskådare med varierande sorters skräcksminkning som inte är sena med att skrika ut sin kärlek till monstren på scen. Mr Lordi själv är inte heller främmande till att interagera med fansen på scen utan svarar ofta på tilltal och i mellansnacket blandar han friskt mellan humoristiska anekdoter och tacktal samt slänger sig med ett gäng svenska fraser bara för att. Att se ett nära två meter långt monster, omringad av likasinnade, stå och gorma “Javisst!” utan anledning samt utbrista “Hejsan Hoppsan” är inte direkt skräckinjagande…men ett litet leende blir svårt att pressa tillbaka.
Interaktionen med publiken blir något av Lordis trumfkort i afton, det märks att bandet får lite extra fyr på elden i och med detta och om vi även i detta fall tar konserten för vad den är så blir det hela faktiskt en riktigt underhållande tillställning. Rent musikaliskt så KAN bandet sina instrument och flera låtar, som exempelvis “Who´s Your Daddy?“, “Devil Is a Loser” och “Would You Love a Monsterman?”, är som gjorda för att framföras live och du hajar till. Ovanpå det får vi också se (förutom monstren själva) flygande fågelskrämmor, enorma ormar och präster som får armarna avbitna på scen. Keyboardisten Hella hinner även posera inne i en Barbie doll box innan kvällen avslutats med en mäktig allsång i “Hard Rock Hallelujah“. Ni hör ju själva. Detta spektakel går inte att ogilla.
TEXT: André Millom (andre.millom@rockbladet.se)
FOTO: Josefin Tiderman
KONSERT: Lordi & All For Metal
ARENA: Fryshuset Klubben, Stockholm
DATUM: 2024-03-14
- In Flames, Arch Enemy & Soilwork intog Hovet - 2024-11-04
- INTERVJU: Andreas & Hagge från Self Deception - 2024-10-27
- SKIVRECENSION: Thåström – Somliga av oss - 2024-10-18