Pustervik älskade Soen och Soen älskade Pustervik!

Ända sedan Memorial landade på skivdiskarna första dagen på hösten 2023 har vi inväntat att få höra de nya alstren framföras live. När det så var dags för första Sverigespelningen sedan ett bra tag var det med stor förväntan jag tog mig till Pustervik för att få mig den dos av den förföriska och medryckande progressiva rock som Soen levererar. Och visst kunde man lita på Soen, men även Pustervikspubliken visade det sig då det blev en hejdundrande kväll där både band och publik var i toppform!

Annons 

 

NARYAN

Med sig som uppvärmning hade Soen finska Naryan som skulle bjuda på känslosam melankolisk progressiv rock kryddat med fiol. Efter ett par lyssningar på deras material innan konserten så kändes det som att det här skulle kunna bli intressant att få höra live! Med sju personer i bandet som intog scenen redan innan introt började så gav det ett något förvirrat och orepat intryck. Att även en pc med någon wifi-enhet stod slarvigt uppställd bredvid trumsetet saltade det intrycket betydligt. När så de drog igång sitt set efter något som kändes som en pinsam variant av tysta leken så var det med två nya låtar som inte kan ha dragits av många gånger då det lät lite fritidsgård, men dock bar trummisen och damerna med keyboarden och fiolen i bandet upp det hyfsat. Trummisen var verkligen engagerad och bjöd på ett minspel som tillsammans med violinisten fångade intresset ordentligt. Allt kändes väldigt märkligt speciellt med den vilsne gitarristen till vänster som verkade undra vilken låt han spelade och när han skulle byta riff samt den andra gitarristen och basisten som mest stod stilla och gjorde sitt. Bitvis var det väldigt osamspelt, speciellt på gitarrerna. Sångaren gjorde ändå delvis lyckade försök att få till lite kontakt med svajig röst här och där som gjorde det lite mindre smärtfullt.

Med denna något skakiga början var det ändå skönt att allt verkade äntligen klaffa då precis allt lyfte till en helt ny nivå i och med senaste singeln Inner Soldier och avslutande 742 då de fick till en riktigt skön stämning och det kändes som att alla hade samma noter. Det kändes nästan som att det var två olika band om man jämför första och andra halvan av konserten. Förmodligen fattas lite rutin och timmar i repan. En förbryllande början på kvällen som gav en känsla av att de jobbade sig upp ur ett hål där de till sist kom upp och fick luft och kunde till slut sjunga ut.

SOEN

När förbandets utrustning hade rensats bort från scenen och Soens scen och backdrop med en dystopisk stadssiluett blev mer synlig satte sig stämningen återigen på plats och sekunderna räknades tills introt gick igång. Introt ebbade ut och Sincere – albumöppnaren från Memorial – drogs igång av bandet till publikens jubel. Det var konstant grymt bra energi av alla i bandet, speciellt från Cody Ford som allt som ofta eldade på publiken genom att skrika “Come on Gothenburg!” utan mic då och då. Soen spred verkligen glädje i lokalen från start! Sköna växlingar mellan gitarr och keyboard av Lars Åhlund också.

För att vara så pass långt in i turnén märktes det att Joel sneglade rätt ofta på textpromptern och i Fortress blev det trots det lite textproblem och även lite röstproblem. Kanske krånglade tekniken lite. Det var nästan skönt att se att de också kunde fela här och där, nästan lite charmigt faktiskt. I övrigt var Soen en väloljad maskin där allt satt perfekt och deras karakteristiska växlingar mellan hårt och groovy till de stämningsfulla Pink-Floyd-doftande passagerna via trollbindande balladtongångar verkligen fick håret kroppen att ställa sig upp! Att publiken dessutom fick igång ett skanderande av bandets namn under pauser mellan låtarna syntes ge bandet mer energi det med – urskönt.

I Unbreakable märkte Joel att publiken var extra på och drog ur ena medhörningen ur ena örat för att få höra publikens allsång vilket vi levererade till ett Soen som alla drog lite på smilbanden. Och vilken allsång det var! Det var ett sånt där konsertmagi-moment som man letar efter! Joels kommentar efter låten säger egentligen allt: “Det tog lång tid för oss att få fäste is Sverige, därför är det så skönt att få det här på hemmaplan! Tack för att ni är här ikväll!“. Jublet som följde visade verkligen kvitto på att Soen älskade Pustervik och att Pustervik älskade Soen denna kväll!

När huvudsetet avslutades med en dunderskön leverans av Lotus och bandet gick på igen för extranummer fick vi höra att “Vi sa det här bakom – fan vad bra ni sjunger ikväll!” innan de drog igång avslutande trippeln Antagonist, Lunacy och Violence – där den förste och siste låten verkligen toppade kvällen tillsammans med Sincere och Unbreakable. När Joel dessutom avslutade Antagonist med att dunka ner sin knutna näve i luften kändes det som att han menade “Där satt den!” och visst hade han heeelt rätt! En underbar spelning av Soen med en underbar publik!

SKRIBENT: Tony Asplund (tony.asplund@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Mobilkamera, Tony Asplund (tony.asplund@rockbladet.se)
EVENEMANG: Soen, Naryan
ARENA: Pustervik, Göteborg
DATUM: 18-02-2024

Relaterade artiklar