Peter Tägtgren: “Vad är PAIN? Det vet jag inte!”

Efter åtta är Peter Tägtgren tillbaka med Pain och fredag den 17 maj släpps nya albumet “I Am”. Rockbladet har tagit ett snack med Peter om detta.

Efter flera år fullkantade med Hypocrisy och Lindemann (samt en påtvingad paus pga en viss pandemi) så har Pain legat lite i dvala. Peter Tägtgren förklarar att det inte är möjligt för honom att skriva musik om han inte är på rätt bra humör och har det lugnt omkring sig.

– Vissa människor kör in sig själva i väggen för att de ska bli deprimerade och skriver därefter, men det fixar inte jag. Jag lider när jag skriver för att jag känner att jag inte är tillräckligt bra, man utmanar sig själv hela tiden och försöker hitta nya ideér. Det kan ta en jävla stund innan man är nöjd med hur något låter. Så var det exempelvis med “Go With the Flow“, säger Peter.

En annan utmaning som Peter tar upp är det faktum att han aldrig har gillat sin egen röst vilket har tvingat honom till att testa sig fram för att hitta olika sätt att sjunga på så att inte varje låt “låter likadan”.

– Man anpassar sångstilen utifrån aktuell låt, jag har inte samma ton hela tiden. Även om man har hållit på med det här i 25 år så finns det inga enkla vägar, i varje fall inte med Pain. Då är det lättare med Hypocrisy, där vet jag vad som förväntas av mig och jag har en ram att jobba utifrån. Dödsmetall ska ju vara på ett visst sätt. Men vad är Pain? Det vet jag inte! säger Peter.

Peters ambition med Pain var redan från början att utforska sin kreativitet och göra annan musik än vad Hypocrisy gör. Han förklarar att det inte fanns några konkreta gränser för den musik han ville göra, utan influenserna innefattade allt från Pink Floyd till jazz. På 90-talet producerade Pain mycket för andra band men han saknade band som använde sig av något mer modernt som exempelvis samplers och distade syntar, vilket ledde till att han själv tog tag i saken. Efter att under en experimentell period lagt gitarr ovanpå syntarna så föddes “något form av Pain-sound” eller, som Peter också uttrycker det, “en jävla massa ljud i en och samma låt”.

Ola Håkansson var imponerad och frågade mig hur jag fick plats med så mycket ljud i mina mixtrar. Jag hade inget bra svar på det (skratt). Jag försökte bara dölja ett dåligt ljud med ett annat ljud. Nu för tiden har man ju i varje fall lite ordning på det och jag känner att jag har mer självförtroende nu inför den nya plattan, även med sången, säger Peter.

Själva namnet Pain uppstod i skuggan av en skilsmässa och namnet var kort, koncist och beskrev känslorna som Peter bar på då. Något som Peter konstaterar under vårat samtal är att Pain är ett praktiskt bandnamn i och med att det är ett ord som inte går att pantsätta, utan det är endast bandloggor med mera som är upphovsrättsskyddade.

– Det är lite samma sak med låtar. Det finns hur många låtar som helst som heter olika saker och du kan inte vara helt unik med en låttitel. Queens Of The Stone Age har också en låt som heter “Go With the Flow” vilket inte jag hade en aning om när jag skrev den. Jag såg en kommentar på Youtube till min låt där någon hade skrivit “Trodde jag skulle få höra Queens Of The Stone Age men det här gick ju bra också”, säger Peter.

Singeln “Go With The Flow” har Peter beskrivit som en uppgörelse med sin pessimistiska livsåskådning. Låten utgör ett sorts “peptalk” till Peter och handlar kort och gott om att andas in och ut, räkna till 10 och “go with the flow” när man känner ilskan komma krypandes. Men hur hanterar han sin pessimistiska grundsyn i övrigt?

– Jag är aldrig nöjd och det är väl just det som får mig att fortsätta skriva och hålla på med det här. Ibland blir man frustrerad och undrar varför man egentligen håller på. Svaret på det är att jag har ADHD och musik är det enda jag kan. Då får man lära sig att förnimma sig själv och inse att man är satt på jorden för just det här. I början av karriären tänkte man att saker och ting skulle bli en succé, vilket det inte blev. Så nu tänker jag istället att det blir vad det blir, förklarar Peter.

Just nu kan man inte säga att det går alltför trögt för Peter och för Pain, då exempelvis låten “Party In My Head“, som också är med på nya albumet, har gått mycket bra på Spotify och till och med närmat sig den stora hitten “Shut Your Mouth“. Peter vill dock tona ned förväntningarna något inför albumsläppet.

– Folk kanske kommer tycka den är kass, det vet man ju aldrig! Eller så blir det som vanligt att vissa gillar det men andra inte. Med musiken försöker jag i första hand göra mig själv glad och det är inte ofta jag känner att HELA skivan är stark. Min poäng med Pain är som sagt att testa grejer som jag aldrig gjort förut, grundtanken har väl egentligen bara varit att soundet skulle vara mer industriellt.

I en annan låt på skivan, “Dont Wake the Dead” kan man höra textrader som “The time is ticking, Close your eyes and another life has passed”, något som Peter relaterar till och han konstaterar att tiden går mycket fort.

– Det är lite av en panikångesttext. Men du ska inte peta i bajs för då börjar det lukta, skrattar Peter till innan han utvecklar resonemanget: “Texten behandlar det faktum att du inte ska pusha för döden för den kan i slutändan komma mycket fortare än du tror. Jag skriver alltid utifrån mina visioner och mitt tycke. Låten “I just dropped by” handlar exempelvis om hur köpt media är. Du är antingen vänster eller höger, inget mittemellan och de som äger bankerna äger världen och tänker hur de ska göra för att få mer pengar. Det är egentligen inte pengarna i sig de är ute efter, utan det är kontroll. Det är lite det texten handlar om och jag är faktiskt mer optimistisk inför framtiden för jag tror folk börjar bli smartare och ser igenom alla lögner, oavsett vad media skriver”.

Apropå framtiden så tror Peter inte att det kommer ta ytterligare åtta år innan det blir ännu en ny Pain-skiva. Han förklarar att han inte har lika många projekt igång längre och redan skriver på nya låtar till både Pain och Hypocrisy. Han konstaterar att han aldrig haft skrivkramp under sina år som musiker.

– Det spelar i huvudet hela tiden, det är som en jukebox här uppe! Texter är jävligt jobbigt och jag bråkar mycket med det medans själva musiken rinner ur mig. Men det är olika det där, vissa låtar tar två timmar och en annan tar flera månader. Du vet, när man inte heller litar på sig själv så krånglar man också till det. Oftast i onödan för den idéen man hade redan från början är oftast bra. Som sagt, alla jobbar olika och det är lättare att göra saker på sina egna premisser, säger Peter.

Peter avslutar med en hälsning till sina fans: “Vi kommer turnera senare i år och ha en speciell show som ni inte vill missa. Hoppas vi ses där ute och glöm inte att lyssna på “I Am”!”.

TEXT: André Millom (andre.millom@rockbladet.se)
INTERVJU: Peter Tägtgren
AKTUELL: Släpper nya PAIN-albumet “I Am” den 17 mars samt med festivalspelningar & egen turné under året.

Relaterade artiklar