Skivpanelen listar nu albumen från APRIL 2024

April bjöd på släpp från storheter som Accept och Pearl Jam, men även Billy Morrison och svenska Horndal hade en hel del att komma med, samt vi lyssnade även på svenska progressiva metalbandet Loch Vostok och polska black-dödsmetal:arnas i Winterforges debutplatta. En trevlig månad med en hel del ros men även lite dalar här och där tyckte panelen.

Title1Data1

ACCEPT

Album: Humanoid
Skivbolag: Napalm Records
Releasedatum: 2024-04-26
LÄNKAR: FACEBOOK | HEMSIDA | SPOTIFY | YOUTUBE |
SNITTBETYG: 7,5 / 10

Ninja Column 1Ninja Column 2
Tony AsplundAndré Millom
Accept fortsätter på utstakat spår i och med Humanoid och det är lite business as usual. Allt finns där och produktionen är som vanligt när den är signerad Andy Sneap helt felfri, men det rotas en del i återbrukslådan samt satsas lite väl mycket på säkra kort. Visst dunkar Wolf som brukligt är in lite mysiga småbitar från ett klassiskt stycke i och med The Hall of the Mountain King i Unbreakable (iofs tycker jag vi kunde fått något mer och nåt annat...men men...), men det är i dundergrooviga Man Up, lugna Ravages of Time samt nästan något som känns som en korsbefruktning med AC/DC i och med Straight Up Jack som de bjuder på riktigt sväng!

Här sitter vi med ytterligare ett exempel på ett band som inte krånglar till det. Accept har inte förändrats nämnvärt under sina snart 50 år som band men varför skulle de? Liksom ACDC för att bara nämna ett exempel så har Accept sitt sound ingraverat i själen och publiken vill inte de ska låta på något annat sätt. På ”Humanoid” får vi med andra ord åter igen njuta av gasen i botten och medryckande refränger i allt från krutdunkaren ”Diving Into Sun” till effektiva ”Straight Up Jack”. Gott så!


Title1Data1

PEARL JAM

Album: Dark Matter
Skivbolag: Monkeywrench Records Inc
Releasedatum: 2024-04-19
LÄNKAR: FACEBOOK | HEMSIDA | SPOTIFY | YOUTUBE |
SNITTBETYG: 7,0 / 10

Ninja Column 1Ninja Column 2
Tony AsplundAndré Millom
När Pearl Jam tog nya tag och släppte kreativiteten fri under sångknåpandet blev resultatet riktigt njutbart i och med Dark Matter. Visst anammas vissa redan använda grepp här och där så det kanske inte är bara guld och gröna skogar med ett sådant arbetssätt. Bakgrunden till Waiting for Stevie är ju härlig - det handlar om Stevie Wonder alltså, mannen som notoriskt hör av sig eller anländer lite när han vill oavsett avtalad tid och som gjorde att bandet fick vänta på honom, men tryckte ur sig ett skelett till en låt under tiden. I den låten tillsammans med Dark Matter, React,Respond, Running samt Upper Hand hittar de fullkomligt rätt där samspelet och den där Pearl Jam-nerven kittlas rejält.

Enligt egen utsago ska Pearl Jam inte ha planerat för detta släpp under längre tid utan bara låtit spontaniteten flöda i studion. Resultatet är över all förväntan och det känns som om bandet hittat en extra växel och fått tillbaka spelglädjen. ”Dark Matter” är betydligt mer fartfylld och fräsch än vad föregångaren ”Gigaton” var och man hajar till lite extra i låtar som ”Waiting For Stevie” & ”React, Respond”. Den här tidlösa experimentella grungen är kanske inte 100% min kopp té och därmed tar det emot att ge ännu högre betyg men det råder samtidigt ingen tvekan om att bandet hittat tillbaka till sin toppform och fansen lär (med all rätt) svälja detta med hull och hår.


Title1Data1

BILLY MORRISON

Album: The Morrison Project
Skivbolag: The Label Gr
Releasedatum: 2024-04-19
LÄNKAR: FACEBOOK | HEMSIDA | SPOTIFY | YOUTUBE |
SNITTBETYG: 8,0 / 10

Ninja Column 1Ninja Column 2
Tony AsplundAndré Millom
Kan det verkligen bli något av att Billy Idols andregitarrist Bill Morrison och svenske trummis Erik Eldenius från Lerum snickrar i hop en hälft låtar själva och drar in gräddan från branschen på andra hälften låtar? Jajjemän - visst kan det det! Bland de egna spåren funkar Drowning, It's Come to this och We Are the Dead allra bäst och på samarbetslåtarna så hittar Ozzy helt rätt på Crack Cocaine med ett jädra sväng, Ministrys Al Jourgensen helsköna röst kantat av John 5:s gitarrspel kompletterar varandra perfekt i The Ayes Have It, Darryl "DMC" McDaniels från Run-DMC:s rap i Just Like a Movie har en så skön edge att det påminner om det glada 80-talet och när Billy M sammanstrålar med Steve Stevens och Billy Idol i Mr.Dream uppstår magi och så även när den sångstämma som vi vet Linda Perry från 4 Non Blondes kan frambringa skiner i avslutande Chasing Shadows. Corey Taylors inhopp på Incite The Watch passar inte riktigt in helt hundra, men Steve Vais gitarrsolo räddar upp något. Nåt snedsteg här och där men en stabil platta!

Till det här albumet så har Billy Morrison inte bara skrivit ihop ett gäng brottarhits utan också rekryterat stjärnskott som Corey Taylor, Billy Idol och Ozzy Osbourne, vilket minst sagt ger helheten lite edge. ”Crank” med Ozzy är min personliga favorit där Morrisons låtsnickeri gifter sig TOTALT med Ozzys karaktäristiska röst, men även de andra gästerna lyser med den äran. Även bland de låtar som saknar gäster finns dock flera guldkorn, som exempelvis ”The Sound Of Freedom” & ”It´s Come To This”. En lustfylld platta som gärna får ta plats i skivhyllan.


Title1Data1

HORNDAL

Album: Head Hammer Man
Skivbolag: Prosthetic Records
Releasedatum: 2024-04-05
LÄNKAR: FACEBOOK | HEMSIDA | SPOTIFY | YOUTUBE |
SNITTBETYG: 9,0 / 10

Ninja Column 1Ninja Column 2
Tony AsplundAndré Millom
Visst kan bråk om lön och arbetsvillkor, konflikter, strejk och fackföreningar vara föremål för uppretade känslor och vilda högljudda diskussioner, men kan det verkligen vara något att skriva ett helt album där man fokuserar på facklige hjälten Alrik Andersson från strejken i Horndal 1909? Återigen - Jajjamensan och det kan det verkligen! Med en djupdykning i historien har Horndal hittat rätt precis överallt från produktion, musik och texter med en exakt fingertoppskänsla där man känner all frustration, ilska och den orättvisa som Alrik får utstå när han straffas för att ha företrätt sina medlemmar. Lyssnaren engageras och man finner sig djupt fångad i Alriks historia i och med Horndals briljanta sätt att gestalta den från början till slut. Med ett så här pass lysande konceptalbum blir man väldigt sugen på att höra nästa projekt  där jag hoppas på att de väcker fler sådana här historier till liv. Snudd på full pott!

Att bandet Horndal skulle göra en platta om fackföreningskämpen Alrik Andersson (från just orten Horndal) och dennes liv var kanske skrivet i stjärnorna. Att det dock skulle låta såhär otroligt autentiskt, aggressivt & utomordentligt var kanske något mer överraskande. Låtar som ”Blacklisted” griper tag, där textrader ”The Sign on the paper, Chases me out of this land” framförs, liksom övriga spår, med en sjuhelvetes inlevelse och gåshuden är närvarande mer än en gång under denna dramatiska berättelse, som Horndal levererar med precision, ilska och äkthet. Bandets bästa album hittills.


Title1Data1

WINTERFORGE

Album: Hiemal
Skivbolag: Winterforge (independent)
Releasedatum: 2024-04-04
LÄNKAR: FACEBOOK | HEMSIDA | SPOTIFY | YOUTUBE |
SNITTBETYG: 6,5 / 10

Ninja Column 1Ninja Column 2
Tony AsplundAndré Millom
Här finns de flesta grunderna till skön black-dödsmetal och det känns så där skönt skitigt och hårt, men... när de fastnar i de där snabba black metal passagerna under verser samt melodigitarrpåläggen i refrängerna så känns det lite som att de gör det bara för att det är så man gör. När de istället får till ett sväng i sina midtempo thrash-passager i tex Mother of Sin samt The Oracle och lugnare delar i bla Heimal, Darkness Covers the Earth samt Enemy of the Sun så är det plötsligt mer intressant. Growlandet sitter som en smäck men lite mer arbete kan behöva läggas på partierna med clean vocals och solon, men visst finns det något här i denna debutplatta som bara behöver få växa till sig lite och filas till som kan bli något riktigt bra.

Behöver vi verkligen mer melodisk death-metal? Jodå, det går att ner. Här har vi en förvånansvärd stark debut från polska Winterforge, vars hunger riktigt lyser igenom och skänker låtmaterialet en melankolisk och rå tyngd. De bränner av som mest ångest och jävlar anamma i början, där framförallt stenhårda och mörka låtar som ”The Frozen Kingdom” imponerar på mig, men mot slutet tappar man lite fart. Dynamik och upplägg kan alltså behövas se över något inför framtiden men för att vara just en debut tycker jag bandet säljer in sig med bravur.


Title1Data1

LOCH VOSTOK

Album: Opus Ferox II - Mark of the Beast
Skivbolag: ViciSolum Productions
Releasedatum: 2024-04-19
LÄNKAR: FACEBOOK | HEMSIDA | SPOTIFY | YOUTUBE |
SNITTBETYG: 4,0 / 10

Ninja Column 1Ninja Column 2
Tony AsplundAndré Millom
ROCKBLADET.se 5 out of 10
Det finns en skön låt här i och med Senses som med sina vändningar och turer tar en på en skön resa och så har vi The Great Wide Open som har ett skönt groove och Just Like That som bryter av välbehövligt vilka höjer slutbetyget ett par snäpp. Annars är det trots hyfsat material en rätt likriktad historia. Det är idel bra musiker, det är progressivt till max, det är clean vocals, det finns growling, det finns lugna och hårda partier samt lite finurliga arrangemang, men någon sorts dynamik verkar ha gått förlorad, något som binder ihop det hela. Kanske saknas det nåt skav eller nån sorts avbrytning eller variation i den ljudmatta och övergripande ljudbild som verkar ligga över låtarna från början till slut.

Ja, vad skulle vi egentligen med en ”Opus Ferox II” till när inte ens den första ”Opus Ferox” var särskilt intressant? Det här progressiva bandet tycks fortfarande ha lite svårt för att bestämma sig för hur de egentligen ska låta och de experimentella utsvävningarna känns tyvärr bara som tama slag i luften. Plattans längsta spår ”Senses” är värd att nämna av den enkla anledningen att den på sina sju minuter innan byta skepnad en handfull gånger, något som åtminstone inte kan kallas förutsägbart. I övrigt är dock detta jämntjock grå dimma i musikaliskt format och det gör ingen glad.


Relaterade artiklar