Med en återvändande Mike Portnoy bakom trumskinnen och ett nyladdat Dream Theater som resultat av detta tog bandet en revansch på sina senaste spelningar på svensk mark på Sweden Rock Festival!
Med Mike Portnoy tillbaka kan väl knappast nåt gå fel? Och lite så är det också. Portnoy och John Petrucci fullkomligt glänsde tillsammans och det verkar finnas någon sorts synergi som uppstår när de paras ihop. James LaBrie lät även han bättre än på länge vilket var dunderskönt att höra trots visst svaj i små partier här och där.
Viss schizofreni uppstod dock på nåt vis under de nyare alstren då jag ena stunden ogillade dem och nästa stund tokgillade dem, de där partierna lät ändå tråkigare på skiva så vi får väl säga att de på något sätt gav de där låtarna nytt liv när de kördes live. När Jordan Rudess svassade omkring med sin bärbara synth – den där keytaren är ju så jävla frän – så blev det extra skön stämning, speciellt när de väldigt smakfullt slängde in Pink Floyds Wish You Were Here och Metallicas Wherever I May Roam i Peruvian Skies. Vilken skön överraskning som emottogs med jubel och applåder från vår plats framför scenen.
Avslutande As I Am och Pull Me Under satt med en sån starpower så jag banne mig fick tårar i ögonen, vilken leverans! Jämför man med bandets två senaste besök på svensk mark så var det här en spelning som utan större problem överglänste de framträdandena och jag hoppas verkligen att La Brie får ordning på de där sista procenten i sin röst så den håller hela settet nästa gång vi ses. Än kan Dream Theater skapa konsertmagi och värma våra själar med sin härligt progressiva musik.
SKRIBENT: Tony Asplund (tony.asplund@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Basse Hellgren (basse.hellgren@rockbladet.se)
KONSERT: Dream Theater
ARENA: Rock Stage, Sweden Rock Festival, Norje
DATUM: 2025-06-05
BÄSTA LÅTEN: Pull Me Under
BÄSTA MINNET: Portnoy tillbaka bakom trumsetet, LaBrie låter mycket bättre än de 2 senaste vändorna i Sverige, Pink Floyd- och Metallica-inslagen under Peruvian Skies.
SÄMST: Nya låtarna flyger inte riktigt lika bra som de äldre, men blir bättre live jämfört på skiva.
