Venom som anses ha varit med och startat en genre i och med Black Metal och främst sina första 3 skivor var riktigt gött att få se livs levandes. De har just släppt en ny platta där låtarna ska vara rotat i tidiga Venom. Visst är det på sätt och vis så, men ändå var det klassikerna som fick det att pirra till lite extra när de körde live på SRF.
VENOM
Med vad som känns som 17 versioner av Venom därute är det ändå lite inspirerande att få se sångaren Cronos bakom original-Venom:s band bakom mikrofonen. Den versionen ligger ju ändå närmst om hjärtat även om de andra 2 också har något i och med sin historiska involvering i olika sättningar av bandet. Men att senaste sättningen som har hållit ihop i inte mindre än 17 år säger ju definitivt sitt och deras leverans har med tiden blivit riktigt tight – skönt att höra och se! Dock kan de bättre än så här.
Direkt från start bjöds vi på nya Lay Down Your Soul, material direkt “lånat” från deras egna Black Metal. Visst funkar det live, men det känns likt det mesta av det nya låtmaterialet på nyligen släppta plattan Into Oblivion som att det är återanvänt material från förr för att försöka återuppliva sitt forna jag från början av 80-talet. Tyvärr verkar detta grepp funka sällan såvida man inte tar in någon producent som kan styra ordentligt eller om man adderar något fräscht, vilket Venom tyvärr mestadels har misslyckats med på Into Oblivion. Visst skulle den kunna platsa som en dubbelskiva till Black Metal eller eventuellt At War with Satan, men nu känns det som att man grottat lite väl djupt i gamla demokassen. Lite groovigt med skön tyngd att lyssna på live ändå, men känner mig ändå besviken på att de inte kan hitta på något mer intressant och nytt.
De gamla låtarna var dock väldigt utmärkta att få uppleva live. Inget skitsnack utan rätt in i klassikerna bara. Welcome To Hell, In Nomine Satanas, One Thousand Days in Sodom, Countess Bathory samt Black Metal satt helt rätt och värmde mitt Venom-hjärta speciellt. Cronos dundrade på med sin helvetes-bas och sjöng på bra på sitt säregna Venom-sätt utan större problem vilket var skönt att få höra. Annars var det bra ljud, bra scennärvaro från bandet och bra publik som bjöd bandet på en hyfsat stor circle-pit i princip hela konserten. Att dessutom crowd-surfingen fram över kravallstaketet hade smittat av sig från Adept-konserten var ju bara underbart. Love it! Dock drog det nya materialet tyvärr ner det lite, vilket var synd, men också lite väntat då man bara suckade igenom de alstren enligt tidigare beskriven anledning.
Men var var låtarna Seven Gates of Hell, Witching Hour, Leave Me in Hell och Die Hard? Visst kan jag gå med på att de får lufta sitt senaste material, men kanske var det något med speltid eller nåt som ställde till det då Witching Hour och In League with Satan ska tydligen ha stått på setlistan men tyvärr inte kunnat spelats. Trots lite tråkigt nytt material så var det en helt OK Venom-spelning där de i princip skötte sig som förväntat.
SKRIBENT: Tony Asplund (tony.asplund@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Mattias “Madcap” Nilsson (mattias.nilsson@rockbladet.se)
KONSERT: Venom
ARENA: Sweden Stage, Sweden Rock Festival, Norje
DATUM: 2026-06-05
BÄSTA LÅTEN: Black Metal, Welcome to Hell
- SHA-BOOM överraskade med fullt ställ på SRF - 2026-06-12
- Tom Morello golvade oss till tårar och gåshud på SRF - 2026-06-12
- Trivium var hårda, energiska och ödmjuka på Sweden Rock - 2026-06-12
