Degradead Tourdiary – Del 2

Degradead Turnédagbok Tyskland del 2.

Dag 4 Berlin

Vi sover till 10 ungefär sen tar vi en promenad bort till vår managers hotell och käkar frukost. Alla utom Anders och Micke som fortfarande sover. Dom vaknar och drar till samma ställe och käkar lång senare. Typiskt nog så serveras cateringen typ 10 minuter efter att dom gått. 

Sen ägnas dagen åt att vara på spelstället och rodda och fixa. Ingen är speciellt pigg, framför allt i dom av oss som var ute och festade till fem på natten. Men allt rullar på. Schemat flyter bättre, fortfarande en del väntande men vi hinner sound checka, äta i lugn och ro och få upp all merchandise innan insläpp. 

Ljudet lät jättebra under sound check, det är bara publiken vi hoppas på. 

Fem minuter innan det är dags att gå på upptäcker Miche att han inte får någon kontakt med basförstärkaren. Viktoria springer upp på scen för att kolla, det visar sig att någon dragit ut strömmen till toppen! Ren tur att vi upptäckte det innan skulle blivit jobbigt att gå på och inte ha något ljud på basen och börja kolla kablar då!

Sen drar det igång, det kommer mer publik än vi först trodde och vi får bra respons. Det blir en riktigt schysst spelning. 

Efter lite diskussioner med de andra banden så fick vi till det så att vi kan börja åka mot Bochum lite tidigare. Det är ungefär 50 mil att köra och alla är trötta. Viktoria och David har dessutom feber och går och lägger sig på en gång. Det blir Micke som får sitta och guida chauffören medan Anders tittar på fotboll. 

Mitt i natten stannar vi längs vägen och sover några timmar för att sedan fortsätta på morgonen. Vid halv 8 når vi Bochum. 

Dag 5 Bochum

David vaknade med 39 graders feber. Men lyckades ta sig igenom dagen och spelning med lite Ipren, vätskeersättning och mycket vila. Han vilade under soundchecken så Micke fick spela på hans gitarr istället. 

Vi värmde upp med lite fussball spel. Först Kenneth mot Viktoria sen Anders mot Kenneth. Kenneth vann båda matcherna sen fastnade mynten i maskinen så vi kunde inte spela mer. 

Dagen gick otroligt fort och förutom Davids feber gick allt smidigt.

Vi hade besök av Holger Koch, ägaren till vårt skivbolag Metalville. Han var supertrevlig och vi snackade länge om dagens musikindustri, festivaler, turnén och om Degradead. Han fick lyssna på lite nytt material och var väldigt nöjd med det han hörde. 

Dag 6 Nurnberg 

Vi träffade på en del trafik på vägen ner så vi var lite sena med ankomsten. All mat var redan serverad och de andra hade börjat äta redan. 

Stället, Hirsch ser helt ok ut. Ganska stor scen och flera lokaler. Backstage området är dock inte så bra. Vi har bara ett pyttelitet rum att dela med det andra förbandet. Och det finns ingen toalett eller dusch. 

Vi har ett rätt lugnt schema, maten är dessutom lite tidigare men vi ska spela en halvtimme tidigare också. 

Vi har fått lösa en del praktiska och ekonomiska problem under dagen, och det är inte roligt men skönt när det är gjort. En säkring har gått i bilen också, så vi måste byta ut den för att få ström i cigarettuttaget till att ladda mobiler och sånt. Kenneth och Michel fick gräva runt och leta i bruksanvisningen som delvis var på tyska för att hitta vilken säkring som ska bytas. Det här var precis vid load in, men det gick bra. Load in blev ändå försenat eftersom det ösregnade så vi fick vänta ut "stormen" innan vi kunde börja bära in utrustningen.

Efter soundcheck blev det grillning på bakgården till middag. Grymt gott, bästa maten på hela turnén. 

Ljudmässigt blev det en riktigt bra spelning, och vi gjorde en bra show. Vi hade några entusiastiska som kom och köpte skivor och tröjor sen. En snubbe ville desperat ha tag på LP av oss men eftersom det inte finns några så fick han nöja sig med DVD istället.

Eftersom det inte fanns någon toa och dusch bakom scen så var vi tvungna att använda samma som publiken. Där fanns det en dusch med lås som vi kunde använda, bara det att låset var lite krångligt. Anders kunde inte få upp det och blev jättefrustrerad eftersom han trodde det var något fel. När Viktoria kollade funkade det så Anders fick sin dusch sen senare under kvällen.

Sacred Reich hade en grymt bra spelning med en helt vild publik. Flera crowdsurfare som vakterna fick ta hand om och det var helt galet efteråt när bandet kom ut och signerade affischer.

Dag 7 Pratteln

Vi åker igenom gränskontrollen vid 8 tiden på morgonen. Dom ställer en massa frågor om alkohol och tobak. Sen tittar han bak på killarna och frågar Viktoria: " Är det säkert att ni inte har några droger?", fast lite med glimten i ögat. 

Efter vi har fått klartecken och återfått passen håller David upp alla bredvid varandra (vi ser alla ut som brottslingar på passbilden) och säger " Skulle du släppa in dom här i ditt land?"

Eftersom 3G mottagningen på iPad'en så får vi leta oss fram så gott vi kan. Som tur är tar vi rätt väg och när vi stannar för att fråga om vägen vid en mack så är vi bara 10 minuter bort. När vi kommer fram är vi mitt i ett köpcentrum. Vi får vänta 2 timmar innan det öppnar och vi kan använda toaletten. Kenneth, Viktoria och David går upp och kollar och spelstället som är ett café också är öppet. Vi blir serverade kaffe och croissanter. Lyx frukost. Vilken miss av de andra som låg och sov.

Det är sista spelningen, och det känns som om allt går fel. Vi är försenade, soundchecken börjar en kvart innan det är dags att spela. Men då förskjuts tiden med en kvart fast vi är ändå inte klara i tid eftersom teknikern strular. När vi sätter igång så stökar han fortfarande omkring och mitt i första låter försvinner ljudet för sången i några minuter. Det är helt dött i monitorerna på scen och ljuset är alldeles för starkt. Men sen går spelningen rätt ok och publiken kommer igång. 

Anders som sprang och kollade in om fotbolls matchen var igång 2 minuter innan speldags roddar av det fortaste han kan och springer direkt till storbilds tv utan att duscha eller byta om. 

Vi tackar av alla och åker direkt efter matchen mot Sverige.

Dag 8 Hemresa

Vi turas om att köra non stop hela vägen. David sover hela vägen från gränsen till klockan tre med huvudet på bordet och sen sitter han uppe och guidar till klockan sex hinnan han tar över ratten och kör till 11 på morgonen då vi når Puttgarden. Efter färjan så lägger han sig mot bordet och sover nästan hela vägen hem genom Danmark och Sverige. Kenneth kör hela resten av vägen hem, mer är 80 mil, vilken hjälte!

Sista biten hem så har vi sönder en del i husbilden. Micke ska dra åt en taklucka och då lossnar den och flyger av. Så det blir till att tejpa på plats och fixa när vi kommer fram till replokalen.

Text och bild: Degradead