Det var på Pick Up the Steam som jag upptäckte Svartanatt, deras uppträdande i regnet på en scen som utgjordes av en vagn satte ett avtryck som inte gick att tvätta bort. Ett par dagar efter deras spelning träffade jag bandet på en stökig pub för att prata om kommande albumet och tidigare liv.
Från början var det tänkt att Svartanatts debutalbum skulle släppas den 20e maj, men på grund av misstolkningar under inspelningen av plattan ändrades datumet till 26e augusti.
– Skivbolaget vill inte släppa albumet mitt i sommaren, det är nästan ingen som gör det, berättar Daniel Heaster, trummis i bandet.
Anledningen till detta förklarar han beror på att bolagen helst släpper innan så att banden och artisterna kan turnera under sommaren. Det är då alla festivaler äger rum vilket gör det lättare för band som inte slagit igenom ordentligt ännu kan synas. Själva har bandet ingen turné bestämd i dagsläget när intervjun görs. Deras självbetitlade debutalbum spelades in på SAE studion i Solna, men det är bandet själva som har producerat den.
– Vi hade redan innan vi klev in i studion gemensamt jobbat fram hur låtarna skulle låta. Jani skriver dem på ett sätt som gör att vi lätt kan synkronisera dem som band, så att gå in i studion var mer en fortsättning från replokalen, berättar Daniel.
Bandet spenderade bara en dag i studion för att producera albumet och allt är inspelat live. Enligt Daniel gick hela processen bra utan några större diskussioner. Låtarna som kommer finnas med på albumet är skrivna utav Jani är speciellt utvalda och mycket av inspirationen bakom dem är baserade på hans tidigare liv.
– Mycket av min inspiration kommer från mitt tidigare liv och den bergochdalbana jag upplevde att det var. Men det finns också delar som kommer från hur samhället är idag, så det är både personliga demoner men också kring världsbilden med alla krig och skit som pågår idag.
Första singeln Demon släpptes både på Spotify och Itunes där den även gick att köpa, ett medvetet val från bandet berättar Felix Gåsste, gitarrist i gruppen. Han förklarar att nya band idag har svårt att synas och finns man inte på Spotify så är det som att bandet inte existerar.
– Vi hade vid den tidpunkten inte tryckt något fysiskt material som vi har nu, eftersom det var enklare att få ut grejerna direkt genom musiktjänsterna, berättar Daniel.
Svartanatt har funnits i cirka två år och är signade med The Sign Records som tillhör bolaget Gaphals. Det var Jacke från Face The Beast som tipsade om bandet och hjälpte dem på så sätt att bli signade. Själva bolaget som bandet tillhör är en av tre delar som utgör en ny satsning som Gaphals har gjort. Och hittills har samarbetet fungerat riktigt bra, deras agent Kaj ger dem mycket fria händer och låter dem i stort sätt göra precis som de vill med musiken de producerar. Tidigare hade Svartanatt hjälp av agenter som de inte riktigt kom överens med då medlemmarna ville en sak och agenterna en annan.
Historien bakom bandet börjar med att Jani som bodde kvar i Gävle ville starta ett band, men ingen bodde kvar som han kunde tänka sig att starta upp något med. Så genom bekanta kom han i kontakt med Daniel.
– Så som jag minns det skickade Jani ett sms till mig, ”Hej, ska vi starta ett band?” och jag kände ju till honom sedan tidigare, berättar Daniel.
Felix berättar att han och Mattias Holmström spelade i ett annat band och att det var på en av deras spelningar som de blev upptäcka av Jani. Under samma kväll fick de förfrågan om de ville spela bas i bandet, men lotten föll slutligen på Mattias och Felix blev gitarrist. Efter ett rep fanns det ingen tvekan om saken och när bandet sedan hittade Martin Borgh som spelar orgel var bandet fullskaligt. Bakgrunden till namnet är precis som med låtarna Janis tidigare liv, han förklarar att det fanns mycket mörker i hans liv under den tiden han kom på namnet.
– Jag var väl inte riktigt i rätt fas med livet just då, men när jag kom på namnet satt jag och ritade. Jag ville ha något som representerade både mörker, men också frihet, så det blev en uggla för de lever fritt i natten.
Musiken och möjligheten det innebar att kunna skriva av sig under perioden han befann sig i mörkret som Jani beskriver det fungerade det som terapi att få ur sig allt i texter och melodier. Enligt Daniel har de en dropbox som innehåller tillräckligt med många demolåtar för att kunna göra fem album till om de skulle vilja. Detta har lett till att de nästan har en ny platta färdigskriven, redan innan de har släppt sin debut.
– När jag är inne i den kreativa processen så kan jag inte sluta skriva, det finns saker som inspirerar mer än andra, berättar Jani.
Hans intresse för musik tackar han sin äldre syster som var ett stort fan av Kurt Cobain för. Jani berättar att han minns hur hans syster kom utspringades från sitt rum och skrek att Kurt Cobain hade begått självmord och hur de sedan satt tillsammans och lyssnade på Nirvana. Samma år, 1994 började Jani spela gitarr och sjunga, till en början bara låtar med tre ackord, men med tiden utvecklades hans talang och han började skriva egna låtar. Med tanke på att låtarna är så personliga tycker man att det borde finns ett visst motstånd till att dela med sig av en så stor del av sig själv till främlingar. Men Jani berättar att han tycker att det känns bra att kunna göra det.
– Det finns hundra olika sätt att tolka en text på, vilket innebär att det finns hundra olika tolkningar av våra låtar. Jag vill inte att folk ska tolka musiken så som jag har skrivit den, utan på hur de tar den till sig.
Andra singel, Dead Mans Alley är enligt bandet en hyllning till huvudpersonen i videon, en man som heter Staffan. I Gävle är han en känd profil bland musiker och band. Detta eftersom han har alltid hjälpt till på olika spelningar och festivaler runtom i landet. Själva musikvideon grundar sig på en som Staffan spelade in när han studerade på gymnasiet och som bandet tyckte passade bra med låten.
– Vi behövde en video till låten och han hade en färdig, det är en av de tidigare låtarna som vi har skrivit och vi tyckte det var ett passande sätt att tacka honom på, berättar Daniel.
Videon till Demon däremot är producerad av Pussel Widegren, enligt Felix gav bandet honom fria händer och efter ett kort möte kom Pussel fram till en idé som bandet tyckte passade bra till låten.
– Pussel är en otroligt skicklig producent, videon är enkelt gjord med snygga effekter, men det tog tid att göra den. Jag minns en tagning där han flyttade kameran ungefär en millimeter mellan varje klipp för att få till rätt effekt.
Demon har även spelats på radio, både i Sverige men också i Tyskland. Felix berättar att han satt uppe och väntade bara för att få höra radioprataren säga ”Här kommer Svartanatt med låten Demon”. Något som bandet beskriver som en stor händelse.
Processen bakom albumet beskriver medlemmarna som en väldigt rolig upplevelse, grunderna lades på bara fem timmar tack vare bandets synkade samarbete. Daniel berättar att de därefter lyssnade på första tagningen då och att de bara hade tio minuter på sig att spela in låten ”Dreams” innan larmet skulle gå av. Men att inte ha behövt lägga ner mer tid än så tycker de alla bara är positivt. För dem innebär det att de har haft rätt energi under hela processen vilket har lett till att de bara gjort mellan två till tre tagningar per låt. Alla i gruppen är överens om att de hellre tillbringar fler timmar i replokalen än i studion och att de oftast är nöjda redan med första tagningen.
– Det var nästan som att vi träffades för att repa, fast på ett annat ställe. Jag hade med mina egna trummor och körde på som vanligt, fast det var inte så kul att sitta i ett eget rum eftersom jag är van vid att kunna se dem, berättar Daniel.
Han fortsätter med att Felix brukade synas i det lilla fönstret som fanns i dörren in till rummet, men att så fort Daniel kände att han behövde hjälp så tittade han bort. På scen och även i replokalen använder sig killarna av mycket kontakt. De berättar att det räcker med en blick eller någon gest för att de ska förstå om det är sista låten eller slutet på en låt. Orsaken till varför de valde att spela in låtarna live är för att de vill förmedla känslan av äkthet, att det låter precis som när man ser Svartanatt live. Känslan av att vara där och då genomsyrar deras musik och det är också anledningen till varför de aldrig låter likadant under sina livespelningar.
– Låtarna blir som bäst när vi spelar ihop, det kanske börjar i ett annat tempo och slutar i ett annat om man ser oss live än vad det gör på plattan. Men det är känslan vi vill förmedla, att kunna säga något genom att ha en naturlig helhet i musiken är viktigt för oss, berättar Daniel.
– Det är mänskligt skapande det handlar om, det är inga robotar som har skapat musiken vi spelar, berättar Jani.
Något specifikt mål med bandet har de inte, förutom att kunna spela tillsammans så ofta som det är möjligt. Jani berättar att de hittills bara fått förfrågningar om spelningar och inte behövt ansöka om något själva. Han förklarar att det känns bättre att inte ha ett mål eftersom de då kan undvika jagandet som då kan uppstå, utan istället fortsätta göra det för sig själva. På frågan vilken spelning som har betytt extra mycket hittills är nästan alla överens om att det är den första som ägde rum på en pub i Gävle.
– Det är klart att vi var nervösa, känslan går att jämföra med att vara ett barn på julafton ungefär. Samtidigt kändes det som om det skulle gå bra eftersom alla var rätt peppade och efteråt kändes det fantastiskt, berättar Jani.
Felix berättar att för honom är det svårt att välja ut en speciell spelning. Om han jämför med alla spelningar han själv gått på som imponerat på honom och att vilja stå där själv en dag och nu göra det är anledningen till varför.
Även om allt verkar frid och fröjd mellan bandmedlemmarna som avslappnat svarar på frågorna och fyller i varandras svar under intervjun har det funnits tillfällen då de har tröttnat på varandra. Felix påminner Jani om gången de firade påsk för tidigt och jag ber om en förklaring, det visar sig att bandet hade haft en spelning på långfredagen i Åre och skulle åka hem på påskafton. Daniel var den som körde och därmed fick vara den som agerade bilmekaniker när en pyspunka uppstod och de andra satt i baksätet och festade vidare.
– Jag vet inte hur många gånger vi stannade under vad som måste ha varit 50 mil och försökte laga det med sprej och sådant. Till slut sprack däcket och när vi skulle byta däck så var de där två som två zombies.
Daniel förklarar att alla medlemmarna känns som syskon och att även de kan lacka ur på varandra ibland. Men samtidigt är alla medvetna om att det är lugnt ändå.
– Om man lirar mycket tillsammans och åker iväg på många spelningar tätt inpå varandra kan det påverka humöret. Men även om vi kanske bråkar lite så vet vi att vi fortfarande gillar varandra ändå så det spelar ingen roll.
På frågan hur framtiden ser ut för Svartanatt och planerna efter albumet har släppts svarar Jani att de planerar att göra en Sverigeturné till hösten.
– Men först har vi vår releasefest den första september på Geronimo´s FGT och sedan kanske vi släpper en LP med nytt material till våren. Vi har lite kontakt med bokningsbolag som förhoppningsvis resulterar i några Europa turnéer. Vi får se vart vi landar efter att ha släppt skivan.
Min sista fråga till bandet blir om de lever rock´n´roll livet till fullo redan nu eller väntar tills det stora brejket, svaret blir:
– Vissa av oss lever tydligen rock´n´roll myten, men vi har kul och lever livet, det är inte så att vi lever någon speciell rock´n´roll dröm, mer att vi är sådana personer helt enkelt.
SKRIBENT: Gabi Mattsson (gabi.mattsson@rockbladet.se)
