Med Great Expectations och Gaslight Anthem-hoodie begav jag mig till Debaser Strand för att spana in Brian Fallon & The Crowes första turnéstopp i Sverige. Ett utmärkt sätt att runda av årets recenserande för Rockbladet, eller?
The Gaslight Anthem var under ett par år mina stora husgudar som förenade punk med blue collar rock och Springsteens storytelling på ett sätt som kändes unikt. Framförallt de två första plattorna var fulländade masterpieces av känslofyllda urladdningar med lika delar heartland och handtatueringar. Senaste (och sista?) vaxet Get Hurt var splittrad där man spretade iväg åt alla möjliga håll men frontmannen Brian Fallon är i min bok evig hjälte med lidelsefull raspröst och romantiserade texter om svartvita filmstjärnor.
Några Gastlight-dängor får vi tyvärr inte spräcka venen i pannan till ikväll. Efter ett publikrop på I'da Called You Woody, Joe förkunnar Brian att han på grund av lojaliteten till de två andra Anthem-killarna som inte är med på scenen (gitarristen Alex Rosamila är en Kråka) så kommer de inte spela något från bandets repertoar.
Synd men samtidigt förståeligt att han vill foka på årets solodebut Painkillers (9 av 12 smärtstillare framförs) och material från Fallons mindre kända grupper Horrible Crowes och Molly and the Zombies. Gemensamt för de här sångerna är att det är betydligt mer folk/singer-songwriter och midtempo än punköset som finns där bland TGA-alstren. Absolut inget fel i det men det blir bitvis väl långrandigt och återhållsamt trots fyra gitarrister som man bara väntar på ska vräka på. Lite får det allt larma i Mary Ann, The Scandals flannelskjorta Lucky's 7s (som sjungs av skandalmannen Jared Heart) och tidsbortskastande covern på Keep On Rocking In The Free World. Mest bult i hjärtepumpen blir det motsägelsefullt i de avskalade numren som Steve McQueen (i brinnande Blues Jeans and White T-shirts-version) och vackra Smoke som Brian framför akustiskt utan Crowes. Hans kanske två bästa solosånger Goodnight Irene och No Weather gör sig tyvärr inte närvarande.
I sedvanlig ordning är mellansnacken en stor behållning där Fallon är pratkvarn av rang som håller låda om allt från välklädda svenskar och BMX-olyckor med tillhörande tandläkarbesök till korkade amerikaner som röstade på Donald Trump (att Hillary Clintons pressekreterare också heter Brian Fallon kan så klart inte förbigås). I New Jersey är kvällens Brian Assistant Manager (The Boss är så klart The Boss) och inte Jon Bon Jovi.
Trivsamma 90 minuter på ett nästintill fullbelamrat Debaser Strand men jag fortsätter gärna drömma om ett bandbrejk som ska upphöra, en ny The '59 Sound och när Brian Fallon på riktigt tar över stafettpinnen från Bruce Almighty.
BILDGALLERI
BETYG : 
SKRIBENT: Fredrik Blid (fredrik.blid@rockbladet.se)
FOTOGRAF: Kristin Carlsson (kristin.carlsson@rockbladet.se)
KONSERT: Brian Fallon & The Crowes
ARENA: Debaser Strand / Stockholm
DATUM: 2016-12-09
BÄSTA LÅTEN: Steve McQueen är lika omvälvande som skådisens insats i Papillon
BÄSTA MINNET: De lååååååååånga berättelserna
SÄMST: Avsaknaden av låtar jag älskar villkorslöst
- Royal Rock Fest i Sandviken – sista festivalen på hur länge? - 2021-12-29
- Fuzz Festival #2 – en varierad stonerfestival - 2021-12-06
- Fuzz Festival #2 har spikat spelschemat - 2021-10-31
